Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasietB) Bedömning för att förbättra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en känsla hos lärare och eleverKategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus? Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda på vad elever i skolår tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till åtta pedagoger som är verksamma i skolår tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning går till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation är viktig både i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. När det gäller uppföljning genomfördes den på olika sätt.

BAKGRUND: Valet av undersökningsområde bygger på att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som använts under min utbildningtrycker på att samarbete är bra för kunskapsinlärning. Ytterligareforskning inom området visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd på samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenär vanligare förekommande än samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning är att se på vilket sätt pedagoger anseratt samarbete elever emellan påverkar elevers inlärning i matematik.METOD: Undersökningen är en kvalitativ studie där pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom området ligger till grund för undersökningen som bygger påintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för årskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever är bra för kunskapsinlärningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete är bra för eleverna överensstämmermed den tidigare forskningen.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.