Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex.

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket. Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre Verklighetsanknytning, var lättare att arbeta ämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare. De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på en annan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga och schemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden.Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på plats söker vi att finna en större förståelse och Verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Från och med årsskiftet 2006 gäller nya beskattningsregler för fåmansföretagare. Reglerna började reformeras för några år sedan och har under utredningens gång diskuterats häftigt. Många företagare har tyckt att de förbisetts av lagstiftaren i de nya 3:12-reglerna då många av deras förmåner tagits bort.Syftet med vår undersökning var att ta reda på om förändringen av 3:12-reglerna medfört en förbättring eller försämring för företagen. Det undersöktes med utgångspunkt i företagens storlek, resultat och sammansättning av delägare. För att få så mycket Verklighetsanknytning som möjligt genomfördes beräkningar på tre verkliga företag.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en Verklighetsanknytning.

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor Verklighetsanknytning.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och Verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

I vårt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hämta inspiration, tillägna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna något som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt - allmänt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vår litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor långt matematikprojekt i år 8, där vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det här projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se någon attitydförändring från elevernas sida gentemot matematikämnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i år 8 får när utomhusmiljön används som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, Verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.