Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen. Metoden var en enkätstudie med tvärsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys.

Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet.

Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver.

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka hur nyanlända elevers SO- undervisning på två skolor är organiserad och vilka strategier lärare kan använda för att underlätta kunskaps-och språklärande för de eleverna. Avsikten med studien är att se om lärarnas bild av möjligheter och hinder för språklärandeundervisning stämmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har använts för ämnet relevant forskning och litteratur som bygger på det sociokulturella perspektivet på lärandet, Läroplan 2011:a samt Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Metod: Intervjuer med 6 lärare och enkäter med 26 nyanlända elever på högstadiet på två skolor. Resultat: Analysen visar en samstämmighet mellan lärarnas och elevernas syn angående språklärandemöjligheter för nyanlända elever i SO-undervisning.

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna..

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen från mitt eget intresse att diskutera ämnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhälle.Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett multimodalt perspektiv ta reda på hur en musiklärare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i årskurs 1-3. Jag har använt mig av observationer och samtal för att ta reda på hur de arbetar, vilka redskap de använder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och är en utarbetad metod för ämnesintegrerat lärande. I resultatet visas att det är läroplanens mål och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de två lärarna anser att det sätt som undervisningen bedrivs på även uppfyller många sociala mål som till exempel samarbetsförmåga, hänsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick från ett tema och sedan arbetade lärarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrån många olika håll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i många avseenden multimodal då även momenten under lektionerna i sig själva var det.    Det jag tar upp i diskussionen är bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utsträckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Vår uppsats innehåll är hur man som pedagog kan gå till väga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krävs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar också upp olika tillvägagångssätt pedagoger och blivande pedagoger kan använda sig av. Uppsatsen innehåller enkätundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrågor till tre olika pedagoger, hur de ställer sig till undervisning om Förintelsen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i Skåne vet om Förintelsen och hur mycket tid som läggs ner på undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.