Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad Verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets Verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext.

Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ?att nätverka? finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer.

De kanske största och mest komplexa frågorna som människan har ställt sig rör hennes existens. Det ligger i människans natur att ifrågasätta sin omgivning och söka mening med livet. På samma sätt ställer sig människor ute på olika företag samma frågor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrätta vision och mål för att kunna få fram en lämplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svårighet att integrera vision och mål i företag.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad Verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den Verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin Verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår Verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Det är vanligt att modevarumärken efter en längre tid på marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumärkespersonlighet och varumärkesidentitet uppfattar kunden modevarumärken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och värderingar genom sina varumärken. I förhållande till vad en kund upplever och uppfattar, är det dessa preferenser som styr vid varumärkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ?yngre mogen kvinna?? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumärkesidentitet och image som kan skapa medkänslor och tilltro till varumärke.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social Verklighet och därmed identitet.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad Verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.