Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

Arbetet är tänkt att belysa barn och ungdomars förmåga att med källkritiska ögon kunna ta till sig undervisning som framställs med hjälp av filmer, böcker, spel mm som innehar historiska teman. Film är och bör vara ett fantastiskt hjälpmedel för ungdomarna. Om de får förklarat hur de ska tillgodose sig med informationen som framställs i exempelvis filmer som kan inneha förvanskade detaljer. Om källkritiken finns närvarande som en faktor i undervisningen för att kontrollera sanningsenligheten i filmer, böcker, spel mm blir ungdomarna medvetna om den förvanskning som ofta finns inom film och skönlitterära verk. Undersökningen bygger på enkät av 17 gymnasieelever och resultatet spänner från ointresserade elever till elever som har ett källkritiskt förhållningssätt till film..

Den bild av Emil Kléen som övervägande presenteras i allehanda litteraturöversikter och artiklar är en ung legend, som inte blivit legendarisk av sin egen skaparkraft, utan mestadels på grund av att han figurerar i Strindbergs, Söderbergs och andra mer eller mindre kända sekelskiftesförfattares litterära verk. Bilden som förmedlas i dessa verk är den dekadente Baudelaire-efterliknaren (inspirerad även av Verlaine och Rimbaud), som dock inte själv lyckas med att skapa lyrik som skiljer sig från den rådande nittitalismen. Starkt metriskt bundna verser (t.ex. sonetter) med blommor och prålig landskapsanknytning är det som i forskningen mestadels nämns om Kléens egna skapelser. Detta trots att inte många av hans dikter är analyserade till innehållet i de artiklar som jag läst.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls..

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

How does language work within the context of art and image? In what way can text contribute to the reception of an art work?In this essay I examine the role of language and how it, in selected works from the artists Sejla Kameric, Barbara Kruger and Jenny Holzer, becomes part of the deconstruction and exposure of social structures and issues of gender. My aim is to examine whether this deconstruction of rules and structures helps to bring about a forming of a female subject in oppsition to the more common female object..

Undersökning av färgen i förhållande till innehåll i Mark Rothkos abstrakta verk. Studien innefattar en undersökning i hur man skriver om färg i anslutning till Rothkos abstrakta målningars innehåll och huruvida färg kan avgöra betydelser..