Bakgrund: Mellan 60-80% av de vårdtagare som bor på någon form av vårdinrättning lever med smärta. Hos vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt kommer förmågan att förmedla smärta på så sätt försvåras. Detta är ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir äldre och äldre och också antalet vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdgivare upplever att de kan identifiera smärta hos vårdtagare med demens som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar baserade på vårdgivarens upplevelser.

Många apotekskunder tar inte de läkemedel som ordinerats mot deras sjukdomar. Denna brist på följsamhet leder till höga kostnader för samhället och ett samband kan finnas till ökad sjuklighet. För att kunden ska kunna göra en riktig bedömning när han eller hon ska värdera risken att drabbas av biverkningar är det viktigt hur biverkningsfrekvensen är presenterad. De kunder som i en studie fick biverkningsriskerna redovisade enbart verbalt ansåg sig ha större risk för att drabbas av sidoeffekter än de som fick dem presenterade numeriskt. Syftet med denna studie var att undersöka hur informationen när det gäller risken för biverkningar, beträffande antiinflammatoriska analgetika ATC-kod M01AE, är utformad i bipacksedlarna.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

I denna studie är syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill även undersöka hur skolan har lagt upp sin strävan att uppfylla läroplanens mål genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frågor vi avsåg att besvara med studien var: Använder man med någon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gå i en vanlig klass? Våra metoder består av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer där de intervjuade har god kännedom om den funktions¬hindrades kommunikativa förmåga. Fallstudien genomfördes på en skola i en kommun i norra Sverige.

Kommunikation är en viktig del i förskolan både för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar någonting även om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssätt kan vara att använda gester eller gestikulerande tecken. Att använda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie är att se vid vilka situationer arbetslaget väljer att använda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala språkutveckling och på vilket sätt.

Bakgrund: Mellan 60-80% av de vårdtagare som bor på någon form av vårdinrättning lever med smärta. Hos vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt kommer förmågan att förmedla smärta på så sätt försvåras. Detta är ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir äldre och äldre och också antalet vårdtagare med demens och med förlorad förmåga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdgivare upplever att de kan identifiera smärta hos vårdtagare med demens som förlorat sin verbala förmåga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar baserade på vårdgivarens upplevelser.

En bra smärtbedömning är en förutsättning för att ge adekvat smärtbehandling till barn. Många studier visar att barns smärta ofta är underskattad och därmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier är det särskilt svårt att tolka deras smärtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avläsa smärta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

En bra smärtbedömning är en förutsättning för att ge adekvat smärtbehandling till barn. Många studier visar att barns smärta ofta är underskattad och därmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier är det särskilt svårt att tolka deras smärtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avläsa smärta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Det har visat sig att när en person motoriskt får utföra en handlingsmening (t ex ?kasta en boll?) blir minnet för den specifika meningen (subject-performed task, SPT) bättre än om personen bara kodar in meningen verbalt, t ex genom att säga meningen högt (verbal task, VT). Detta fenomen har kommit att kallas för enactmenteffekten. När orsakerna till enactmenteffekten har studerats har det tagits lite hänsyn till karakteristikan av handlingsmeningarna. Studien syftar till att undersöka betydelsen av graden av motorisk aktivitet i handlingsmeningarna som en potentiell förklaringsfaktor till enactmenteffekten.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur flerspråkiga barn i åldern 4-5 år kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta får för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas på tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra påvilket språk kommunikationen sker hos flerspråkiga barn. Undersökningen sker med hjälp av denkvalitativa metoden observation som har ägt rum i en mångkulturell förskola med fokus påkommunikation under två olika tillfällen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflerspråkiga barn kommunicerar med hjälp av verbalt och icke-verbalt språk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Bakgrund: Våld på arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vården och det är ett problem många sjuksköterskor någon gång kommer utsättas för. Våld kan både vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försämrad  mental hälsa, samt känslor som rädsla eller otrygghet på arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur påverka sjuksköterskornas arbetsförmåga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt våld från patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar på sjukhus samt vilken påverkan våldet har på sjusköterskors relation till arbetet och förmåga att ge en patientsäker vård. Metod: Litteraturstudie baserat på 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.