SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

När någon tar sitt liv så berörs många människor, inte bara inom familjen utan även vänner och bekanta. Livet blir plötsligt förändrat och man måste kämpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de närståendes upp-levelser när någon som står en nära begår suicid. Sju vetenskapliga artiklar från åren 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att känna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att känna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gå vidare i livet.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.

Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.

Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt.Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.