Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-Verbala uttryck. De Verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-Verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-Verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-Verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-Verbala uttrycken.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med Verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke Verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och diskutera barns frågor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehåll. En del av syftet är också att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten. Med hjälp av videoobservationer har nio barn i åldern fyra till fem år observerats under experiment som innehåller momenten flyta och sjunka. Det är barnens verbala och icke Verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar på att barn ställer många frågor med olika fokus, är intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och Verbala uttryck.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.