Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin Verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den Verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad Verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om Verbal kommunikation i skolan.

Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-Verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för Verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring Verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den Verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den Verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både Verbal och icke Verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan påverkade personens upplevelse av smärta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av åtta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smärta lindras.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa vilka hinder som kan uppstå vid mötet i patientens hem då patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva några av de faktorer som kan främja mötet. Då vi genom vårt arbete i hemsjukvården i invandrartäta områden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstår. Hur får vi patienter med invandrarbakgrund att känna sig som en del i ett sammanhang och hur får vi patienten att känna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingår sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

The purpose of this study is to look into if the pedagogues who participate in this study treat children differently depending on their sex. The purpose was then divided in three research questions which were: Attention: How much Verbal attention and eye contact with the pedagogue are girls/boys getting? Choice of words: Are there any differences in the choice of words the pedagogues are using against girls/boys? Address: How does the pedagogue address girls/boys, are there any differences? The tone of the voice and how the pedagogue address girls/boys belongs in this category. The study was observed with video camera in four different circle time situations, two circle times for each preschool. Data were then analyzed with an observation schedule based on the three research questions.

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i Verbal-, utan även i icke-Verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område..

AbstractAuthors: Åsa Höjer, Karl WijkmarkTitle: The intercultural communicator. A study of cultures? influence on communication.Level: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: University on KalmarLanguage: SwedishNumber of pages: 67Date of seminar: 2009-01-15Advisor: Jens CavallinKey words: Intercultural communication, culture, Hofstede´s cultural dimensions, anxiety and uncertainty, self-confidence, high and low context, Verbal and nonVerbal communication, Telenor, Pakistan, Scandinavia.Case company: TelenorPurpose: The purpose of this study is to investigate what cultural differences, regarding communication, that are present between Scandinavia and Pakistan. Furthermore the purpose is to illustrate which factors that are important for personnel working for Telenor, that are about to work in a foreign culture, in order to create effective intercultural communication.Methodology: The following study is a case study that has used a qualitative methodology with interviews conducted via e-mail. To be able to interpret and understand human experiences and situations a hermeneutical approach has been taken.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Threats and violence, or the risk of being subjected to threats and violence in the workplace, is a major health and safety problems that exists in many professions. To be exposed to threats and violence can have serious consequences for the employee's health but also for the organization in question. The aims of this study was to investigate the prevalence of threats and violence at the Swedish Migration Board detention, and to examine whether there were health problems among employees who may be exposed to threats and violence. A web-based questionnaire was answered by 29 employees (response rate = 51 percent). The results showed that more employees had been exposed to Verbal threats (66 percent), compared to physical violence (10 percent), and they showed a greater tendency to report physical violence, as opposed to Verbal threats.

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and Verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of Verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome.