Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom Verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

INTRODUCTION: Attempted suicide is very common. Those who arrive to a hospital by reason of attempted suicide need a nurse with qualifications in the care of suicidal patients. OBJECTIVE: The aim of this study was to compile and elucidate research which describes how patients in care for their attempted suicide experience the care that is received. METHOD: A literature review was chosen for this study. Scientific articles sought in the database CINAHL.

 This bachelor?s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study.

AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.

The object of this study is to examine the effective functionality of an OPAC-system while a few participants interacted with the catalogue. I?ve used Carl Martin Allwood?s (1998) four designed usability factors to be able to estimate the effective functionality of the online catalogue. Theoretic basis is Human Computer Interaction together with Allwood?s four defined usability factors.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och Verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ?lätta offer?. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en Verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

När en människa drabbas av demens påverkas personligheten och människan förändras successivt. För den närstående kan det vara svårt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personen förändras kan en förlust av en partner och ett förhållande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos närstående till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.