The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at.

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning..

This thesis investigates strategies used to include students with language disabilities in schools and whether they differ depending on the age of the students. A interview guide for qualitative interviews was used to interview two groups of respondents (teachers with longer and shorter experience) The material was categorized according to students ages (grade 5 and below respective grade 6 to 9) The results show that there is no common plan for how to work with children with language disabilities in the investigated municipality. However, similar strategies are used for both groups of students, but how the strategies are applied differs..

Denna studie undersöker förhållandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar på tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt två kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien är att åskådliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn från tre klasser i årskurs 4, på två olika skolor, i två olika kommuner ingår i studien. Av dessa 63 barn är 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingår i ett större forskningsprojekt. Mått på aggressivitet och popularitet har samlats in genom lärarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.

The main thing we wanted to find out with this thesis was, can reading aloud help the natural language development. We also wanted to know how libraries in Sweden work with reading aloud and if children with reading and writing problems are being helped by being read to. We also wanted to find out what authoritarians on literature think a good reading-aloud novel should contain. To find this out we decided to do a literature study, we have taken part of a number of authoritarian opinions on this matter and we also studied some theories on this subject. We also decided to do a couple of interviews to exemplify how regular libraries work with reading aloud.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Today?s Sweden becomes more and more multicultural, with a mixture of many different languages. Many children are raised to learn two or more parent languages. If you work as an educationalist in preschool you will probably come in contact with these children. The question is how you should treat them and ease their development of languages.The purpose with this work is to find answers to the question if bilingual children develop their languages by the same method as monolingual and how one as an educationalist can make these children?s development of language easier.The papers preface is a part of literature that describes different researchers view on the bilingual children?s development of language and how one, as an educationalist, can ease it.To my study I have chosen to interview three educationalists in preschool who all work with bilingual children.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury.The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children?s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher?s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer.

Our exam paper is about young adults? use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults? use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults? use, because we did not want to limit our research material.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.