Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inomhälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten attpåverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsättningar och hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter närsamma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv ochbaseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet avdelaktighet i vårdrelationen.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

The purpose of this degree project is to clarify how five Kenyan Life Skills teachers discuss about hiv and aids education. Furthermore, to reveal whether the validity claims in their verbal communication refers to facts, morality or personal experiences. This, I will study by examine the teachers knowledge of, and attitudes towards, the disease. The teaching methods they are using and the basis of their validity claims. I have chosen to use semi-structured interviews as method and the theoretical framework is based on Jürgen Habermas theory of universal pragmatics.My result shows that there is a dilemma about whether the respondents knowledge is sufficient or insufficient.

Bakgrund: Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna utföraomvårdnad och språket kan ses som nyckeln till god kommunikation. Invandringen tillSverige ökar och invandrare i Sverige söker mer vård än svenskfödda. Detta tillsammansleder till allt fler möten i vården där språkbarriärer kan uppstå. För att utföra vård på likavillkor krävs att kommunikationen är god och därmed att sjuksköterskan överbryggereventuella språkbarriärer. Syfte: Att belysa språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient.De två frågeställningarna är: Hur påverkar språkbarriärer omvårdnaden och vilka strategieranvänder sig sjuksköterskan av för att överbrygga dem? Metod: Litteraturöversikt över 11artiklar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som ärHur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Introduktion: På särskilda boenden är fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med demenssjukdom. För vårdpersonal och närstående är agitation ett av de svåraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstånd utgör även ett stort lidande för personen med demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar någon effekt på agiterat beteende hos personer med demenssjukdom på särskilda boenden. Metod: Metoden som användes var att göra en litteraturöversikt.

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

This thesis revolves around an obvious fact: printed (or otherwise two- or three-dimensional) poetry is always and inevitably visual. By analysing a representative selection of poems, including conspicuously experimental and image-like poems as well as examples of more conventional poetry, the thesis points out that visual iconicity is an equally inevitable consequence of the visuality of printed poetry. The analysis applies terminology relating to iconicity and intermediality (presented by Lars Elleström, whose theoretical basis is the semiotics of Charles Sanders Peirce) to the selected poems, while avoiding making too specific interpretations, in order to maintain a discussion of the ever-present phenomenon of visual iconicity as such, and not just the individual examples.Rather than introducing visual iconicity specifically to confirm more or less specific interpretations of poetic texts, this method of approaching poems as two-dimensional works of art is what this paper mainly aims to propose, as a productive starting point for literary analyses in general; as is concluded in the theoretical framework by Elleström, the actual modal and iconic properties of printed poetry contradict mutually exclusive dichotomies such as verbal/visual and text/image. While indirectly visually iconic poems tend to have a wider range of possible interpretations at the outset, the existence of iconic potential, however, does not depend on any specific interpretation..

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.