För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, Venture Capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Sammanfattning Titel Venture Capitalmarknadens integration i Öresundsregionen Författare Martin Larsson, Katarina Jönsson, Anna Westin Handledare Hans Landström Seminarium Venture Capital i Öresundsregionen Syfte Syftet med denna uppsats är att studera integrationen mellan Malmös och Köpenhamns Venture Capitalmarknader. Syftet har även varit att undersöka eventuella barriärer för integration. Vår avsikt har även varit att konkretisera tillvägagångssätt för att eventuellt öka integrationen. Metod I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt. För att uppnå det resultat vi önskat valde vi att göra kortare intervjuer per telefon med experter inom Venture Capital.

Fram till och med våren 2000 utgjorde aktier i småbolag populära investeringsobjekt för såväl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjänade stora pengar på att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgången förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förändringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit från portföljbolagen. Mot denna bakgrund frågar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar då en marknadsnotering av portföljbolagen inte längre är genomförbar på grund av det rådande börsklimatet.

Background: The importance of creativity and innovation is frequently stressed in modern literature on management. The significance of innovation gives entrepreneurs the reason to prior to the commencement of a relationship with a venture capitalist, obtain necessary insights regarding the influences such a relationship may have, in terms of innovation. Purpose: The purpose of this thesis is to scrutinise the influence of venture capital firms on their portfolio companies regarding their ability to be innovative. Delimitations: The intent is to study the impact of a venture capitalist from the viewpoint of its portfolio companies. In other words, what the portfolio companies have perceived as changes is our main area of concern, rather than what the venture capitalist has perceived as change.

Background: Small businesses are key participants in the growth at the Swedish market, partly for the labour opportunities, the technology and economic development. These companies should get resources to grow, both political and economic resources. The medtech companies in an introduction and expansion phase meet with problems concerning the financing of their growth. Key participants whom offer financing are Venture Capitalists.Purpose: The purpose of this study is to examine Venture Capitalists demands on medtech companies in an introduction and expansion phase. A comparison between the demands and how well medtech companies achieve them will be done.

Problemdiskussion: Att vencap bolag använder sig av kriterier vid investeringar är välkänt, men hur går man tillväga för att utvärdera dessa kriterier? Vilka metoder använder man? Detta är vad vi kommer att studera i följande uppsats. Syfte: Det finns idag en del undersökningar som har tittat på vilka kriterier vencap bolagen använder sig av vid investeringar. Däremot inte så mycket om hur man går tillväga vid utvärderingen av dessa kriterier. I följande uppsats kommer vi att undersöka hur man gör och om det finns något mönster i våra fallföretags metoder.

The aim of this paper is to examine how confidence in co-operative behaviour of partner is reached in a relationship between an entrepreneur and a venture capitalist. A case study has been conducted on a Swedish football club that has involved venture capital in order to develop the organization. The paper presents a theoretical approach which draws on a control model of interorganizational relationships developed by Dekker (2004) and a model developed by Shepherd & Zacharakis (2001) illustrating how control, trust and confidence is reached in a venture capitalist-entrepreneur relationship. The relationship between the football club and the venture capitalist can simultaneously be seen as an interorganizational relationship and a relationship between an entrepreneur and a venture capitalist. Because of the complexity of the relationship, different control problems prevail.

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nått oss med stormsteg och en omställning till ett hållbart samhälle är ett krav och omställningen förväntas bli lång. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus på att stilla den ökande efterfrågan på produkter och tjänster som minskar miljöpåverkan, en av de mest populära investeringssektorerna med fokus på miljön är Cleantech. Cleantech är en ny investeringskategori som kom till Sverige runt år 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech härstammar från USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment på följande sätt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas så används ofta riskkapital från VC-bolag.

I media debatteras flitigt olika aspekter på hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen kräver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar så oerhört stora risker när de går in i nya bolag.I uppsatsen har två investment managers på två olika venture capitalbolag på den svenska marknaden intervjuats. I vår undersökning har vi sökt svar på frågor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vår problemformulering utifrån ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfället och enda sättet att minimera denna risk är att involvera sig i portföljbolaget.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag.Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Goodwill är ett omtvistat ämne inom redovisning. I dagens samhälle har företag haft friheten att kunna välja vilken regel i anknytning till goodwill de vill använda och det med hänsyn till vilket resultat de eftersträvar. Våren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvärv. IFRS 3 går ut på att goodwill inte längre är föremål för planenliga avskrivningar utan istället ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebär att företagen genomför en ingående analys av goodwillvärdet årsvis.