Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Calf health is of importance both from a financial perspective and from an animal welfare point of view. Housing system and environment are factors affecting the calves? health. The objective of this project was to make a review of literature on calf health and housing and to perform an observational study on calf health at Nötcenter Viken, Research Dairy Farm, Lantmännen Sweden that changed calf housing system; from a traditional indoor system (Group IN) to outdoor hutches (Group OUT). It was only the housing system that was changed; the routines and feed were the same in both systems.

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

The purpose of this study was to investigate the kind of treatment strategies used by Swedish Veterinarians with cattle practice when treating calves with symptoms of pneumonia. A questionnaire, consisting of seven questions, was sent to one hundred veterinarians who have had practice with cattle and are employed by the Swedish Board of Agriculture. The survey was answered by a total of 73% of the Veterinarians. Of the respondents, 73 % use Penicillins as their first choice of drug for treating calves with symptoms of pneumonia, and as their second choice 64 % use Tetracycline. Supplementary treatment such as NSAID (non-steroidal anti-inflammatory drugs) and/or SAID (steroid anti-inflammatory drugs) are used by 97.5 % of the respondents.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar.

Several factors affect the heifer´s growth and development, the newborn calf´s feeding of co-lostrum during its first hours of life is one important factor. The colostrum contains higher amount of immunoglobulins and insulin growth factors compared to matured milk. A high intake of immunoglobulins from colostrum results in a high blood concentration of immuno-globulins until the age of eight months. This leads to a lower incidence of diseases that can affect the growth and development negatively. Diarrhea is the most common disease in calves younger than 30 days.

BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

Pneumonia is a common disease in calves. There are several causes behind the disease. The main purpose of this litterary study was to estimate what kind of nursing calves with pneumonia could benefit from, especially the evidence-based nursing recommendations for the sick calves. A further purpose was to gain knowledge of different treatments of sick calves and what kind of practical measurements that are most suitable to use in the preventive work. The results in this study shows that there are only suggestions of nursing, rather than some actual evidence-based actions. The most important nursing actions is to isolate the calves with dyspnea, prevent or treatment of hypothermia, potential dehydration and malnutrition. It is also important to make sure to place the calf on soft and dry bedding.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP.Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.

Bakgrund: munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (?ventilator-associated pneumonia?) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvård och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien på intensivvårdsavdelningar, så tycks det vara en lågprioriterad handling hos intensivvårdspatienter.Syfte: att beskriva sjuksköterskans inställning kring munvård hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas på statistisk analys av data insamlade utifrån ett enkätformulär.Resultat: denna enkätstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvård högt men samtidigt tycker de att det delvis är en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex.

Background: Patients with cervical spinal cord injuries are often dependent on a mechanical ventilator due to the damage on the innervation to breathing musculature. During rehabilitation they have to be trained to regain own breathing. This unweaning process may give respiratory complications, which are main causes to morbidity and death. These respiratory complications are traditionally treated in an intensive care unit (ICU), which means that the patients have to return back to these emergency units.Aim: To investigate number, length and causes of returns to intensive care units and the length of the weaning process. Further, to compare if a multidisciplinary approach to the weaning process may reduce ICU returns and to shorten the weaning process.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.