Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

TÄrsubstitut anvÀnds mycket bland linsbÀrare och personer med torra ögon. DetÀr vanligt nuförtiden att arbete i kontorsmiljö och vid datorer ger problem medtorra ögon, Computer vision syndrome (CVS), och att dessa personer dÄanvÀnder tÄrsubstitut. Ofta stÄr det i tÄrsubstitutens bipacksedel att de kan geproblem med dimsyn en stund efter applicering.Tidigare studier har visat att aberrationerna i ögat ökar vid applicering avtÄrsubstitut och möjligtvis Àr det anledningen till att dimsynen uppkommer.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur mycket synkvaliteten pÄverkas avtvÄ olika tÄrsubstitut och hur lÄng tid den pÄverkas.Metod: Metoden innebar att nÀrvisus och aberrationer mÀttes pÄ 30 patienter (60ögon) först utan tÄrsubstitut. Sedan applicerades det första tÄrsubstitutet(Systane) i höger öga och ytterligare en mÀtning av nÀrvisus och aberrationerutfördes. DÀrefter gjordes ytterligare 5 mÀtningar av aberrationerna, en var fjÀrdeminut.

Syfte: Att undersöka prevalensen av myopi i Guatemala under en resa med hjÀlporganisationen Vision for All samt jÀmföra resultaten med andra delar av vÀrlden.Metod: All data samlades in under en resa med Vision For All till Guatemala i mars och april 2013. StÀderna som besöktes var San Bartolome Becerra, San Miguel Dueñas, San Antonio Aguas Caliente, San Lucas Toliman, Panajachel, Fraijanes, San Juan Saquetepequez och La Esperansa. Innan undersökningarna Àgde rum fylldes ett journalblad i med bl.a. Älder, kön, arbete inomhus/utomhus och arbete pÄ nÀra/lÄngt hÄll. Undersökningarna utfördes med hjÀlp av en Snellen E-hakesyntavla uppsatt pÄ fem meters avstÄnd.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Denna uppsats analyserar tendenser hos tvĂ„ tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet Ă€r att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primĂ€rt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna Ă€gnade sig Ă„t objektiv rapportering, lugnande sjĂ€lvcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idĂ©analys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna Ă€r Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen frĂ„n juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktĂ€riserades av ett visst manande till lugn.

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

År 2009 hade dokumentĂ€rfilmen Bananas!* premiĂ€r. Filmen skildrar rĂ€ttegĂ„ngen i en lĂ„ngdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, dĂ€r skadliga bekĂ€mpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiĂ€rvisningen vid Los Angeles filmfestival, dĂ„ Dole ansĂ„g att filmens innehĂ„ll bar pĂ„ osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stĂ€mde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete JangĂ„rd och filmbolaget WG Film. Detta blev starten pĂ„ en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppstĂ„ndelse blev till.Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade Är 2008 1983 invÄnare.