Mängden grönytor ute i kommunerna som saknar fungerande lösningar och orsakar problem är omfattande. Genom att uppmärksamma problemen och förklara hur förbättringar kan nås eftersträvar jag en bredare kunskap inom ämnet. I följande studie behandlas växttekniska problemytor i bostadsområdet Villan i Ängelholm. Arbetet undersöker anledningen till att ursprungslösningen inte fungerar och vad man kan göra för att förbättra situationen på platserna. En utgångspunkt i arbetet har varit att förenkla skötseln och på så sätt försöka nå besparingar inom skötseln samtidigt som ytorna blir vackrare. Arbetet har utgått från en okulär inventering av fem utvalda platser. Platserna valdes ut i samarbete med entreprenören Väla Mark och Trädgård AB.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby växer långsamt.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

Large areas have been ditched in Sweden during the past 100 years to improve the forest production. Ditching and also maintenance of old ditches are operations having mainly negative effects on water quality, flora and fauna and changing characteristics of soil. The purpose of this study was to suggest a method for inventory of the need for ditching maintenance in old forest ditches that takes biodiversity, water protection and forest production into consideration. Inventory methods from five Swedish and Finnish forest companies, agencies and organisations were compared. Their employees were interviewed about their handling with ditches, forest production and nature conservation.

Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor.Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsområde är detta ett så stort problem att de miljökrav som Naturvårdsverket har satt upp gällande näringsämnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kväve och fosfor i Åkerströmmen är det stora antalet hästar i området, detta genom att deras avföring innehåller stora mängder av dessa näringsämnen.En övergripande inventering av hästarna i Åkerströmmen och provtagning på ytvatten intill hästgårdar har gjorts i syfte att se hur stor påverkan hästarna i området har på kväve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hästar påträffades i området, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/år och 60 650 kg kväve/år. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, då alla värden på fosforhalterna var ?extremt höga? och kvävehalterna visade på ?höga? halter.De högsta värdena erhölls vid Angarns ridskola där åtgärd bör sättas in.

I dagsläget kan WM-datas Fältmodul i deras MoveITS-system inte hantera kartdata i andra format än Shape. Fältmodulen är en TabletPC som kör operativsystemet Windows XP. Den kan användas för att redigera viss geografisk information som exempelvis skyltpositioner. Fältmodulen används av Stockholms Tekniska kontor för inventering av skyltstolpar.Stockholms Tekniska kontor ska börja leverera sina kartor i GML (Geography Markup Language). Men eftersom WM-datas Fältmodul inte klarar av det formatet skulle det här examensarbetet gå ut på att ta fram komponenter för hantering av det.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen.Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län.Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland?Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling.

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till.