Sökresultat:
438 Uppsatser om Vegetation in wetlands - Sida 11 av 30
Batch flow behandling och kontinuerligt flöde av lakvatten i en rotzonsanläggning : En jämförande studie i pilotskala
This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode.
Gallringsprioritering av contortabestånd :
Extensive planting of the tree species lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) during the 1970s and 80s has resulted in large areas now being available for commercial thinning. However, the varying quality of the stands creates a problem. The purpose of this study was to investigate, at the Torsby district of the Stora Enso forest company, how well the present computer records of the stands correspond to reality and determine which stands are, from a qualitative perspective, suited for timber production. Finding variables that indicate better stands would give Stora Enso the possibility of selecting qualitative stands which are more profitable to thin.
The study included 32 stands containing at least 70 % Pinus contorta.
Artikulera rum genom fysisk planering
Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm.
Miljökonsekvenser av dagvattendamm i Skebäck, Örebro : en fallstudie hur miljöpåverkan av en dagvattendamm intill ett Natura 2000-område kan bedömas
Stormwater is surface runoff water that originates from precipitation or snowmelt and that on hardened surfaces prevents to infiltrate the ground. In city areas stormwater can consists of major amounts pollutants and when reaching a lake or watercourse it can cause damages on vegetation and animals. Therefore it is important to treat polluted stormwater before it reaches the recipient.
The municipality of Örebro have since the 90ies an extensive work with treatment of stormwater in sedimentation ponds. A new stormwater treatment project is planned in an industrial estate in Skebäck, Örebro.
Gummigranulatets lekvärde
I allt tätare städer blir gröna oaser av ännu större betydelse för både barn och vuxna. Det finns forskning som pekar på vikten av naturmaterial och vegetation på lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste åren ett ytskikt av gummigranulat. Två anledningar till varför materialet har börjat användas är dess goda egenskaper som fallskydd samt att det är tillgängligt för barn och anhöriga med funktionshinder.
Huvudsyftet med uppsatsen är att skapa en diskussion kring lämpligheten av gummigranulat på lekplatser. Eftersom gummigranulat är ett förhållandevis nytt material finns det ännu inte så mycket forskning kring dess användbarhet och framförallt inte kring användningen på lekplatser.
Skottbetning på granplantor i Kolmården : omfattning och påverkande faktorer
In the Kolmården area, northeast of Norrköping in south-central Sweden, it was discovered that shoots of spruce Picea abies, plants to a seemingly large extent had been browsed by deer. The area inhabits a dense red deer population, alongside with moose and roe deer, and red deer is thus suspected to cause the damage. The main purposes of this study are, however, to estimate the extent of the shoot-damage and to investigate what factors that may affect the browsing of shoots.
For each stand information was recorded about the age of the plants, area for the stand, height over the sea for the stand, site productivity, type of plants and stand-history.
The study was done in three areas: Simonstorp, Stavsjö and Valinge. At Simonstorp and Stavsjö, respectively, 10 stands were chosen for study and on Valinge six stands. In each stand, 10 plots were sampled.
Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mångfald, solpaneler och pollinatörer
Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.
Förutsättningar för återintroduktion av stora gräsätare i Sverige
Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.
Inventering och lösning av skötselförsvårande problem på kyrkogårdar
Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna.
För att nå målen ska följande frågor besvaras:
? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna?
? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden?
? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden?
För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.
Modellering av tånglakens, Zoarces viviparus, habitat i Östersjön
Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.
Beror förekomsten av sjöfågel i anlagda våtmarker på våtmarkens ålder och area?
Av naturvårdsskäl är det viktigt att förstå vilken betydelse area och ålder på anlagda våtmarker har för artsammansättningen av sjöfåglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal våtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mängd. Våtmarker är viktiga för fågellivet av många olika anledningar. Bland annat kan fåglarna söka skydd mot predatorer, häcka där eller rasta på sin väg mot häckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fåglar i större våtmarker och att våtmarkens ålder spelar roll för vilka fågelarter som går att finna där.
Viktiga kvaliteter i utemiljö kring äldreboende
Syftet med uppsatsen var främst att undersöka vilka kvaliteter i utemiljö kring äldreboende
som är viktiga för de boende äldres hälsa, välbefinnande och lust att använda utemiljön. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet delades in i tre kategorier: Äldreboendet bör ha kontakt med liv utanför boendet, Äldreboendets utemiljö bör erbjuda flera olika upplevelser och ge den boende möjligheten att byta miljö på äldreboendet och Äldreboendets utemiljö behöver vara
tillgänglig, bekväm och trygg. I varje kategori finns ett antal viktiga kvaliteter, som utsikt, vegetation och tillgänglighet. För att fördjupa förståelsen för hur kvaliteterna i praktiken kan utformas så studerades tävlingsbidrag till arkitekttävlingen Framtidens äldreboende.
Empiriska samband mellan fältdata och satellitdata för olika bokskogsområden i södra Sverige
Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.
Undervegetation : användning av vedartade marktäckare i anläggning
The use of the robust and durable woody ground covers is increasing, not in the least in public places. The group includes low shrubs of different height that effectively build low, tight vegetation that covers the ground. Despite all the good qualities the knowledge about them is quite low and there are ideas about them of being dull.
The woody ground covers manage to struggle against weeds effectively by competing for nourishment and water, but above all, by the canopy of the ground covers that prevent the weeds from getting enough light. In that way the woody groundcovers can effectively compete with the annual weeds.
Välkommen : vackrare infart till Vilhelmina
The purpose of this thesis is to show how a good approach can be designed, focusing on the southern approach to the Swedish town Vilhelmina. Prior to the car being part of everyday life, the approach was a road where the town showed itself from the very best side. When the amount of traffic increased, so did noise and other disturbances, and as a consequence industrial areas replaced the residential buildnings at the approaches. Today, the pendulum is turning back and in recent years the approach is regarded as a place to introduce the town. The approach is also the place where cars should slow down from the speed of the main road to the speed of the city.