The Swedish carrot market is dominated by a few big companies and three of them stands for 50 % of the market. During the last twenty years the number of growers has decreased, the area and the harvest have increased. The big producers have invested in advanced and expensive postharvest equipment that fulfils the high standards of the food industry. Few carrot producers are members of an organisation and they keep contacts with there buyers one by one. The buyers are mostly wholesalers and these have during a long period of time decreased the number of suppliers.

Stureholm Manor and garden is a relatively young farming unit on clay soil in the north western part of Skåne, a province in Southern Sweden. Since the middle of the 19th century the landscape has been actively cultivated and has been transformed from oak forrest into farmingland of high efficiency. The industrial era during the 19th and 20th centuries meant new posssibilites for cultivation of these clay soils. With equipment like steam ploughs and the possibility to obtain fertilizers, the harvest increased considerably. This increased prosperity provided estate Stureholm with a beatuiful corps de logi, a manor. The trends prevailing in Europe around the turn of the century 1800-1900 against the growing industrialism, was turned into a artisan movement known as Arts and Craft. The Swedish followers idealized our Swedish history and they took the turn of a national romantic movement that later turned into neoclassicism.

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.