Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

För att öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har Göteborgs­regionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beslutat att gå samman i en satsning på Universeum. Universeum skall illustrera samspelet mellan människa och natur med hjälp av utställningar som belyser företeelser i naturen och samhället. I utställningarna ingår en del som kallas Svenska Landskap, där vattnets väg från det svenska fjället till havskusten visas. I detta arbete skall en sjö, Fjällsjön, och en del av ett vattendrag, Norrlandsälven, i det Svenska Landskapet, studeras. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka strömningsförhållanden som kommer att råda i Fjällsjön och i Norrlandsälven, för att kunna bedöma om dessa utgör en lämplig miljö för de fiskar som skall leva där.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på Vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

I dagens samhälle står byggsektorn för en stor del av den negativa miljöpåverkan, därför är det viktigt att arbeta för att främja miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur resursutnyttjandet kan främjas i samband med utformning och projektering av byggnader. Som utgångspunkt har konceptet Cradle to cradle (C2C) studerats. C2C är ett hållbarhetskoncept för innovation och design som handlar om att tänka kretsloppsbaserat. Det huvudsakliga målet med konceptet är att alla material ska gå i slutna kretslopp och inte förlora i kvalitet när de återvinns.

Då värdens yta är upp till 70 % täckt av vatten finns det stor potential för energigenerering av vattnets vågrörelser. Uppsala universitet har beställt denna rapport då de har en prototyp av vågkraftgenerator för att kunna ta tillvara denna energitillgång. Då den produktionsmetod som beställaren idag använder är både dyr och tidskrävande behöver industrirobotar introduceras i produktionen.Rapporten kommer att undersöka om möjlighet finns att producera det två gummibaserade ändstopp som linjärgeneratorn behöver. De produktionsmetoderna som kommer att behandlas är stansning, vattenskärning och fräsning av EPDM Duro 65. Då kostnaderna har hög prioritering är den industrirobot som produktionsmetoden ska utföras med av en 23 år gammal modell.Rapporten kommer även att presentera ett färdigt förslag för att direkt kunna implementeras in i produktionen.

Vi har gjort en litteraturstudie om svenska sjöar och eutrofieringsproblem, även kallat övergödning. De källor vi använt oss av är litteratur i form av böcker, samt Internetkällor. Våra frågeställningar har gett oss svar såsom att Sverige är ett land rikt på sjöar, samt att högsta kustlinjen har stor betydelse för skillnaderna mellan sjötyperna. Vi har också sett att vattnets högsta densitet vid +4 grader C har stor betydelse för årstidsvariationerna i en sjö. Solinstrålningen och vinden gör så att hela vattenmassan kan blandas om under vår och höst, vid denna angivna temperatur.

REFERATÖvergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning.

Syftet med studien var att ta reda på om förskolebarn kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförändringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem års ålder deltog i fem aktivitetstillfällen. Barnen intervjuades med samma intervjufrågor före och efter aktiviteterna för att ta reda på om deras förståelse utvecklats. Resultatet visar att det går att utveckla barns förståelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tänka på för att göra detta möjligt. Bland annat är det av vikt som pedagog att vara påläst om lärandeobjektet, öppna frågor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivå.

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

För att återföra växtnäringen i det avloppsslam som produceras på de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan länge en del av slammet på åkermark. Sedan mitten av åttiotalet har slamspridningen i omgångar ifrågasatts, med motiveringen att slammet förutom växtnäringsämnen från fekalier och urin även innehåller ämnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pågått länge är den fortfarande aktuell. Regeringen har på nytt givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur näring kan återföras med så små risker som möjligt. Regeringen har även tagit bort miljömålet om fosforåterföring utan att ersätta det med något nytt i väntan resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag.

Plant nutrients are important for all life on earth and are also important as fertiliser infood production all over the world. Because of this, plant nutrients are of great valuebut they also bring problems. As an example, the loss of nitrogen and phosphorusfrom agriculture and urban society's sewage systems contributes to some of today?smajor problems in water environment. Another problem associated with plantnutrients is that finite recourses are used in the production of mineral fertilizers.

Hur skapas den hållbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hänsyn till för att uppnå ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom både litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan användas för att uppnå hållbarhet. Det som relaterar bostaden till hållbarhet är främst den stora energiförbrukning som upptas av bostäder. För att bryta mönstret av denna energianvändning måste fokus ligga på att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostäder som istället för att inkräkta på naturen tar del i dess kretslopp.

AbstractThis research is about pre-school children?s conceptions of the river and the water environment. The aim of this study was to apply a new teaching method based on the outside learning, as well as to test the method and see if it works, i.e. if children get more knowledge this way compared to ordinary methods like teaching in the class-room which involves showing pictures and discussion of them.The main questions in this study were how children get new knowledge through outside learning and how effective this learning method is, i.e. how much they noticed and learned about the river and the water environment as a result of that outside observation.

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden..