Fotografi är i dag mycket attraktivt och lockar mängder av folk från konstsamlare till beundrare i alla åldrar. Internationellt sett är i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvärt om.Här, vid väg ände, precis invid Kottlasjön på Lidingö ligger ett gamalt vackert Vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stått oanvänt sedan många år och väntar på nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvändiga åtgärder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens Vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens Vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen.Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet.Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens Vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot Vattenverken.Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet.Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer.

Högåsens Vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tätorter med vatten använder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en längre tid haft besvär med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begränsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehåller järn- och manganhalter som överstiger lagstadgade gränsvärden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid Vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benämnd V7. Kemiska analyser på vattnet från V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock på förhöjda halter järn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att använda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rätta med Högåsens mangan- och järnproblem utfördes på vatten från V7 ett pilotförsök, där syresättning och filtrering användes för att reducera halterna av järn och mangan i vattnet.Resultaten visar på att järnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förändras genom pilotanläggningen.

För att undersöka möjligheten att använda sig av membranfiltering vid Gäddviks Vattenverk (Luleå kommun) har ultrafilter från två olika leverantörer utvärderats. Denna rapport behandlar de 6 första månaderna av anläggningarnas drift. De två leverantörerna är Zenon GmbH och Inge AG. Vid drift av anläggningarna har det största bekymret varit igensättningar (fouling) av membranen. Igensättningar måste kunna åtgärdas för att långvarig drift av membranen ska vara möjligt.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Detta examensarbete är en fördjupning om stumrörsvetsning som var en av de huvudsakliga skarvmetoderna till de ledningarna som ingick i bygget av Luleå kommuns nya Vattenverk. Rapporten skrevs under min verksamhetsförlagda utbildning hos Nåiden bygg som var generalentreprenör för Vattenverksbygget.Ledningsdragningen som bygget startade med var två stycken polyetenledningar av dimension 710mm som går parallellt med varandra från råvattenpumpstationen nere vid Luleåälv till nya Vattenverket, en sträcka på 1,1 kilometer. Till ledningsdragningen har en svetscontainer byggts för att ha möjlighet att utföra stumsvetsning. Schaktkalkyl, tillvägagångssätt och tidplaner har upprättats.Rapporten beskriver hur Nåiden bygg har gått tillväga för att utföra denna typ av ledningsdragning, vad som har förbereds och vad som kan göras bättre till nästa gång. Nere vid pumpstationen var vi tvungna att tunnla under två befintliga segjärnsledningar.

This master thesis is developed based on the desire of the water and sewage department in the municipality of Karlskrona. The department, which vouches for the quality of produced drinking water and sewage cleaning, was in need of help dealing with risk analysis.The water and sewage department is obliged to identify and assess risks according to Swedish legislation. However, no guides for this purpose regarding safety, health, environment and quality were available. The aim of this report was to accomplish a guideline for the performance of risk analysis within water and sewage plants. If the guideline is used, the requirements in the legislation will be obtained.

Vatten är ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte råka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet på Vattenverken, främst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper är vitt skilda i många avseenden och reduceras därför olika bra av olika reningssteg.

Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på Vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns Vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med Vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i Vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde Vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att Vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs Vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frågor besvaras:? Påverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? Påverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersättas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebär en ersättning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs Vattenverk tar råvatten från Mälaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen används aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.

Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hälsosamt och rent?. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads Vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 åren ökat i våra sjöar. Det har också skett förändringar i karaktären. DOC ställer till problem för Vattenverk som använder ytvatten som dricksvattenkälla genom att det kan ge lukt, smak och färg till vattnet. Det ger också ett ökat behov av fällningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förändringarna i halt och karaktär av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbättras och nya tekniker utvecklas.I den här studien undersöktes två konventionella reningstekniker; fällning med järnklorid och fällning med aluminiumsulfat, samt två modernare tekniker; jonbyte med MIEX® och membranteknik.

Östby waterworks in the community of Kramfors has since 2003 had problems of fast clogging of the slow sand filters. As the clogging appears more often, they must be cleaned more frequently which has made the drinking water preparation difficult. Wintertime it has sometimes been impossible to clean the filters which has led to their closing and this has influenced the water quality negatively.The waterworks is a surface waterworks which takes its raw water from the lake Sjöbysjön. The water is flocculated and filtered in a contact filter with the flocculent EKOFLOCK 91. Thereafter it is alkalinized before it reaches the outdoors placed slow sand filters.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.