SSAB tunnplåt AB i Luleå vill kunna styra processerna i masugnen, vid stålverket och koksverket på ett sådant sätt att i första hand gränsvärden och i andra hand riktvärden inte ska kunna överskridas mot recipienten Inre Hertsöfjärden. För att kontrollera att dessa värden inte överskrids sker varje vecka egenkontroller av SSAB:s Vattensystem. Vid driftstörningar sker dessa egenkontroller dagligen om det är nödvändigt. Som ett led i denna egenkontroll har SSAB behov av att skaffa sig bättre uppfattning om uppehållstider och utspädningsfunktioner i de befintliga systemen som finns tillgängliga för transport av kyl- och processvattnet. Syftet med detta examensarbete har därför varit att ta fram ett underlag, angående uppehållstider och utspädningseffekter i Vattensystemen på metallurgiområdet och på koksverket, som SSAB kan använda sig av vid driftproblem eller driftstopp.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Under sommaren 2004 hade Persöfjärdens- och Furufjärdens Vattensystem, två mil norr om Luleå, mycket låga pH-värden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet är att utreda om och hur fisken i Persöfjärdens Vattensystem påverkats av den förändrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer även att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förändrade vattenkvaliteten. Följande frågor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och är den tjänlig som människoföda? ? Uppvisade fisken någon biologisk påverkan exempelvis skador på gälar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade Persöfjärdens Vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits någon överdödlighet av fisk och vad är i sådant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förändrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende på metaller och gälar var abborre och braxen från Persöfjärden.

Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag på befintligt Vattensystem mellan motor och retarder, som är billigt, monteringsbart, har låg vikt och lång livslängd i fordon. Retarder är en hjälpbroms och har som främsta uppgift att minska slitage på de ordinarie bromsarna.För att lösa detta gjordes först en nulägesbeskrivning där kylvattenröret kartlades. Därefter intervjuades Scania personalen på Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda på området.De teorier som användes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS).För att säkerställa vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska användas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tänkande. Informationen som framkom pekade på att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet ändras och att fästena på kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhåll en billigare, lättare och mer monteringsvänligare konstruktion.Konstruktionsförslaget är ett kylvattenrör med fästen som är av bockad plåt och som monteras på gummirör för att dämpa vibrationerna.

Mörten (Rutilus rutilus) är en vanlig art längs Östersjökusten som utnyttjar kustmynnande vattendrag för sin reproduktion. Lillån och Habbestorpsbäcken är två grenar av ett sådant vattendrag som mynnar i Mönsteråsviken. Information om tidigare uppvandring av mört i de båda bäckarna finns inte att tillgå men den allmänna uppfattningen hos boende i området är att beståndet av lekande mört har minskat kraftigt. Vår studie utfördes i syfte att undersöka mängden lekvandrande mört som utnyttjar Lillån respektive Habbestorpsbäcken för reproduktion. Även populationsstrukturen med avseende på längdfördelning, könskvot, förekomst av hudsjukdom och reproduktiv investering samt förekomsten av övriga lekvandrande arter undersöktes.Provfisket skedde med hjälp av ryssjor.

Detta examensarbete är en energianalys av Studentboendet på Nyhemsgatan, Kv. Gråstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna är byggda 1997 och är till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lägenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök där studenter kan samlas om så önskas och på entréplan finns en tvättstuga tillgänglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, värme och Vattensystem samt att beräkningar på fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjälp av termografering påvisar vi här köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vägg och vindsbjälklag. Till sist tog vi fram åtgärdsförslag som vi rekommenderar för att sänka energiförbrukningen. Bland dessa åtgärdsförslag kan nämnas installation av frånluftsvärmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sägas att byggnaderna är i ett gott skick men med höga energiförbrukningar där möjlighet till besparingar finns. .

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom Vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i Vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras..

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i Vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre Vattensystemen.

Antropogen utsläpp av metylkvicksilver har i flera århundranden skett till atmosfären och Vattensystem. I Sverige har ansträngningar för att minska kvicksilverutsläpp pågått sedan 1970-talet, men problem med kvicksilverförgiftad fisk kvarstår. Problemen med kvicksilver uppstår när grundformen syntetiseras till en organiskform, metylkvicksilver. Metylkvicksilver kan ta sig över cellmembran och stanna kvar i biologiskvävnad där den påverkar enzymatiska funktioner negativt. Studier för att utreda var omvandlingen till metylkvicksilver sker har identifierat våtmarker som källor.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.

Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ framlyft som en  potentiellt  viktig beståndsdel för att lösa  EU:s satta klimatmål att minska koldioxidutsläppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen  förnyelsebar  energi,  de  så  kallade  20-20-20-målen.  Detta  då  fjärrvärme  möjliggör tillvaratagandet av spillvärme från industrier och  centraliserade  förbränningar  vilka kan använda annars outnyttjade resurser såsom avfall och grot. Stora förbränningsanläggningar möjliggör även en förbättrad rening av rökgaser. Falun och Borlänge i Dalarna, Sverige, har  sedan 1984 och 1969 haft  fjärrvärmesystem  vilkadrivs av  Falu Energi & Vatten respektive  Borlänge Energi. I samband med att  de två bolagen skulle förbinda sina  Vattensystem  togs även beslutet att bilda ett  gemensamt  fjärrvärmenät. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen  hösten 2014  kommer  att  färdigställas.

Ortvikens pappersbruk står inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebära en ökning från dagens 800.000 årston producerat papper till 1.300.000 årston. Ett krav för att investeringen ska bli av är att en ny pappersmaskin inte ska innebära en ökning av råvattenförbrukningen. En åtgärd är att man stänger den vid bruket äldsta pappersmaskinen PM2. En annan åtgärd som kommer att vidtagas är en genomgång av den totala processen för papperstillverkningen.

Ortvikens pappersbruk står inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebära en ökning från dagens 800.000 årston producerat papper till 1.300.000 årston. Ett krav för att investeringen ska bli av är att en ny pappersmaskin inte ska innebära en ökning av råvattenförbrukningen. En åtgärd är att man stänger den vid bruket äldsta pappersmaskinen PM2. En annan åtgärd som kommer att vidtagas är en genomgång av den totala processen för papperstillverkningen. Detta moment innebär att man granskar hela fabriken för att på så sätt hitta källor där man eventuellt kan minska förbrukningen av råvatten.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-Vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bättre inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats under långa tidsperioder och är anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana miljöer. Naturens system är resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att försöka stänga vattnet ute från bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angeläget vid planering och stadsutveckling.