Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden.Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

The vegetation?s impact on erosion control is widely explored, even though research? results are scattered where it suggests a both positive and negative relationship between roots and erosion tendency. Research has measured the roots? impact on erosion by many different methods, hence the aim of this study is to offer a clearance of what factors play an important role in the choice of appropriate species controlling river bank erosion. I have therefore studied 17 articles concerning vegetation and erosion control, which were found in different databases such as: Web of Knowledge, Biological Sciences, Academic Search Elite and Google Scholar.

Ålen är en utrotningshotad art som under sin livscykel vandrar mellan hav och sötvatten eller bräckvatten. Ålen som vandrar till sjöar och Vattendrag utsätts för vandringshinder, bland annat i form av vattenkraftverk, som hindrar ålen från att ta sig både till och från havet. Att skapa förbipassager vid kraftverken är ett möjligt sätt att hjälpa blankålen vid dess vandring till havet. Syftet med denna studie var att undersöka om ålen föredrar en flyktväg vid vattenytan eller vid botten vid nedströms passage av ett vattenkraftverk. Studien utfördes vid Alsters vattenkraftverk i Alsterälven, strax öster om Karlstad.

Benthic diatoms are used in Sweden for monitoring water quality in run-ning water; the method is also frequently used in other countries in Europe. One of the problems of the diatom method is the need for sedimentation of the fresh sample, to be able to decant the over standing water and add alco-hol as a preservations solution. To my knowledge, no results have been published about how long the settling time must be to ensure that the ben-thic diatoms really have settled down to avoid a loss of the diatoms when decanting the over standing water. The aim of my investigation was to improve the Swedish method where the benthic diatoms are used for water quality monitoring. I wanted to find out the appropriate time necessary to wait until all diatoms have settled down before decanting the over standing water. First, fresh benthic diatom samples were taken in the river Fyrisån and the lake Mälaren on different days. After arriving in the laboratory, I waited three different times (30 min, 60 and 180 min) for the diatoms to settle.

Flodkräftan har minskat i antal efter att kräftpesten införts via signalkräftor till svenska sjöar och Vattendrag. Inplantering av signalkräftor har medfört svårigheter för flodkräftsbestånd att återhämta sig då signalkräftan bär kräftpesten, men inte själva påverkas i större utsträckning. Förutom sjukdomar påverkas flodkräftors populationsstorlek också av predation. Om man bortser från pesten är det svårt att fastställa orsaken till populationsminskningen i sjöarna då många faktorer är inblandade. Syftet med detta examensarbete är att genomföra en litteraturstudie och att fastställa förekomst av flodkräfta i fyra sjöar i Västernorrlands län. I litteraturdelen behandlas bla.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i Vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.

Våtmarker som anläggs på jordbruksmark kan förhindra att fosfor från åkrarna når sjöar och Vattendrag och hjälper därmed till att minska övergödningen. Det är viktigt att utforma våt-marken på ett sådant sätt att så mycket som möjligt av den biotillgängliga fosforn hålls kvar. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett positivt samband mellan lerinnehåll och fosfors biotillgänglighet i en anlagd våtmarks sediment. Syftet var även att undersöka om partikelstorleken minskar gradvis med avståndet från inloppet, det vill säga om mer lera sedimenterar närmare utloppet. Prover togs längs tre transekter från sedimentet i en våtmark i västra Östergötland och fosfor- samt partikelstorleksanalyser gjordes.

Forestry affects most of the forest-covered land in Sweden. In the landscape, the most common stream type is headwaters, which are important sites for many processes and organisms in both the terrestrial and the aquatic ecosystems. The aim of this study was to investigate how the abundance of benthic invertebrate functional feeding groups in headwater streams develops after clear-cutting and if it also is possible to detect a change in the composition of feeding groups. The study also attempts to determine what factors have an effect on temporal changes in abundance of these groups. For the study, 11 sites in northern Sweden were sampled for benthic invertebrates using a Surber-sampler, and for each site canopy-cover and pH was obtained.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som används vid bestämning av plats för anläggning av jordtag. Ett jordtag kan anläggas antingen genom ytjordning där ledare läggs längsmed marken, eller via djupjordning där jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag är dess resistivitet. Då markens resistivitet skiljer sig beroende på vilken jordmån som finns blir val av plats viktig.Jordmånen vid ytan behöver inte heller vara densamma som längre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lämplig plats.Jordtag och jordning är viktigt i elnätet, främst ur en säkerhetssynpunkt, men även ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillräckligt låg resistivitet är väldigt stor. Det kostar pengar att anlägga jordtag, att på ett ekonomiskt och tillförlitligt sätt hitta den bästa platsen kan därmed spara pengar.Vid utvärdering av jordtag utförs markresistivitetsmätningar, den utrustning som används ger dock en begränsad information om markresistiviteten med avseende på mätdjup och täckt yta.

Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet.För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning på Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark på Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds från Bodens Energi AB:s värmeverk och ansluter till en brunn på Fortifikationsverkets område K108.Dagvattenledningen innehåller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid värmeverket i Boden. Det är vid rening av rökgaserna från värmeverket som det uppstår kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i Luleälven. Det är ca 30 000 m³ som spolas ut i Luleälven varje år från värmeverket och eftersom det är så stor mängd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att använda spillvärmen till uppvärmning eller till stödvärme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvärme i form av varmt vatten och ta fram förslag från leverantörer till kund. Min studie är uppdelad i en teoridel och en praktisk del där jag utreder dagvattenledningen från Bodens Energi AB:s värmeverk åt Fortifikationsverket och en teoretisk del där jag går in på hur spillvärme används i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara på spillvärme från olika industrier. Enorma mängder spillvärme i form av vatten försvinner varje år ut i Vattendrag och älvar.

The possibility for plants to utilize phosphorus in soil is a prerequisite for conducting agricultural production, both small scale and professional. Spreading of phosphorus fertilizers and manure is therefore seen as a necessity in today's agriculture in order to achieve high yield. Manure management, livestock farming and manure storage could contribute to the eutrophication of lakes and rivers. For instance, when the ground becomes saturated, phosphorus leakage could be seen in surface runoff or in point sources resulting from inadequate manure storage management.In the municipality of Växjö there is still many bodies of water that do not reach the Swedish environmental water quality standard of "good ecological status". This thesis has therefore analyzed the manure management and storage on agricultural farms which may have contributed to eutrophication in the municipality.The method for this thesis was a literature study, a questionnaire survey with 820 receivers and a summary of issued inspection reports from 2013.The results highlight the ways in which agriculture may have contributed to the eutrophication of lakes and streams in the municipality of Växjö.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.