The Swedish model for developing the national infrastructure is based on increasing the cooperation between municipalities, government and businesses. The method to establish the infrastructure in Sweden is the geodatastrategin. The effort to implement the geodatastrategin has resulted in an interaction model, Geodatasamverkan. The purpose of this study is to alert municipalities and to investigate the usefulness of their participation in Geodatasamverkan. The study also presents examples of different applications where geodata can be used within a municipality. The report is based on literature reviews, surveys and interviews. Online Surveys were sent to some of Sweden's municipalities to get an overall idea of ??how they make use of geodata and their general attitude towards Geodatasamverkan.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Framställning av näringstäta grödor genom bioteknisk växtförädling är en möjlig strategi för att tillgodose människans närings- och livsmedelsbehov på en global nivå. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för särskilda egenskaper, från en art till en annan. En tänkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehåll av spårämnen, såsom järn, jod och zink. En annan metod fokuserar på själva biotillgängligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvårar näringsupptaget, eller öka andelen föreningar som främjar biotillgängligheten. Detta angreppssätt ställer stora krav på den nya grödan.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur.

Norrenergi har fyra värmepumpar i sitt värmeverk i Solna. Värmepumparna använder spillvatten från Bromma reningsverk för att göra fjärrvärme att distribuera i Solna och Sundbyberg. Detta spillvatten leds in i en kanal där det sedan pumpas upp i värmepumparnas förångare. Spillvattnet pumpas först upp i värmepump 1. Det vatten som inte pumpas upp i första värmepumpen, pumpas upp i den andra värmepumpen om den är i drift.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utsläpp av växthusgaser fortsätter dessa att öka i världen. Huvudsakligen kommer växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen, något som enbart i Europa är källan till över hälften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila bränslena mot miljövänliga alternativ skulle ta lång tid, därför ligger mycket fokus även på energibesparingar. Hushållens elanvändning är en viktig sektor där mycket forskning utförts, här ingår bland annat elanvändningen för diskmaskiner där flertalet alternativa tekniker för minskad elanvändning tagits fram. Diskmaskiner med ångtillförsel i fördiskstadiet är en sådan teknik som finns ute på marknaden i dagsläget.

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator.

Detta examensarbete är utfört på ITT W&WW i Sundbyberg, Sverige, i samarbete med KTH, Instutitionen för Maskinkonstruktion. Arbetet har gått ut på att finna parametrar som kan användas för att detektera sörpling i en pump. Arbetet har fokuserat på att undersöka om vibrationer och ljud kan ge information om när pumpen sörplar eller ej, samt att utveckla en algoritm baserat på dessa parametrar.När en pump pumpar en blandning av luft och vatten kallar man det att den sörplar. Detta innebär slitage på pumpen samt energiförluster, då verkningsgraden minskar betydligt. Detta är ett problem för bland annat dräneringspumpar inom gruv- och byggindustrin där permanenta installationer och externa sensorer för att undvika sörpling ofta saknas.

Lipider är en viktig energikälla och olösliga i vatten. De transporteras med hjälp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel på lipoproteiner är low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende på storlek. Det har visat sig att en stor andel små LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten.