Sökresultat:
1193 Uppsatser om Vatten,vattenanläggningar - Sida 43 av 80
Torrfoder till katt : pÄverkan och konsekvenser
The cat has evolutionary become an obligate carnivore. Today it is common to feed the cat a dry food. Studies have shown that the dry formula can have negative consequences for the cat. A literature study where conducted to investigate whether the cats origin makes it incapable to compensate for the changes a dry food entails. The impact and implications regarding water intake, energy intake and blood glucose concentration when feeding the cat dry food where examined.
RÀttvisemÀrkts roll i kakaoekonomin i Ghana
Kakaobönderna tillhör nÄgra av de fattigaste mÀnniskorna i vÀrlden. En grupp bönder i Ghana insÄg att deras förutsÀttningar skulle förbÀttras om de samarbetade. Kuapa Kokoo Àr resultatet, ett kakaokooperativ som grundades nÀr en grupp odlare beslöt sig för att gÄ samman för att bÀttre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. RÀttvisemÀrkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i RÀttvisemÀrkts mÄl om att förbÀttra deras arbets- och levnadsvillkor.Jag valde att titta nÀrmare pÄ RÀttvisemÀrkt dÄ organisationens verksamhet ofta framstÀlls som nÄgot positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder pÄ att deras levnadsstandard har förbÀttrats genom Kuapa Kokoo.
BorÄs : staden vid Viskan
Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.
Att anvÀnda dagvatten frÄn begravningsplatser till bevattning
Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdar och lÀste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att anvÀnda spillvatten som bevattningsvatten. Jag sÄg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning.
Ett av de viktigaste grönomrÄdena Àr begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. FrÄgan som ska behandlas i denna rapport Àr: Kan dag- och drÀnvatten frÄn begravningsplatser anvÀndas till bevattning av begravningsplatser i stÀllet för att anvÀnda sig av kommunalt vatten? Att anvÀnda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser Àr att utnyttja en resurs som vi i Sverige Àr bortskÀmda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och drÀnvatten frÄn begravningsplatser kan anvÀndas till bevattning.
Kotrafik med mjölkrobot och bete
Kor har hög motivation för att beta och om de gör det sÄ blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderÄtgÄngen inomhus blir lÀgre och korna hÄller sig friskare. Problemet Àr att mÄnga europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot vÀljer att ha korna inne eftersom de inte litar pÄ att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sÀnkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem Àr antagligen att motivationen för att mjölka Àr lÄg i jÀmförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.
Reaktiva filtermaterial för rening av rökgaskondensat frÄn
Kiruna VĂ€rmeverk: en studie i labskala
Kiruna VÀrmeverk AB producerar el och fjÀrrvÀrme till Kiruna tÀtort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utslÀpp till recipienten Luossajoki. LÀnsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gÀllande tillstÄnd Älagt Kiruna VÀrmeverk AB att vidta ÄtgÀrder för att sÀnka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och jÀrnoxidtÀckt olivinsand har utvÀrderats, i syfte att bedöma om materialen kan anvÀndas som filtermaterial.
MUNKSJĂKAJEN : Utformning av omrĂ„det Viken i Jönköping
En del av det gamla industriomrÄdet i Jönköping pÄ Munksjöns vÀstra sida ska iframtiden bebyggas med bostÀder. Syftet med detta arbete Àr att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det omrÄdet. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över omrÄdet och de tÀnkta byggnaderna.MÄlet Àr att skapa ett attraktivt, hÄllbart och trivsamt bostadsomrÄde dÀrarkitektonisk skönhet, variation och nÀrheten till vatten stÄr i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika lÀget vid vattnet har utgÄngspunkten varit attalla bostÀder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har Àven sjÀlva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.
Enskilda avlopp : Ett kommunalt ansvar?
Vattnet Àr en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag anvÀnds vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. UtslÀpp av nÀringsÀmnen i för stora mÀngder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gÀller framför allt utslÀpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartlÀggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka ÄtgÀrder de vidtar, samt hur mÄnga enskilda avlopp det finns. För att ta reda pÄdetta skickades en enkÀt och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanstÀlldes dessa.
Pilotförsök med ultrafiltermembran vid GÀddviks vattenverk
För att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av membranfiltering vid GÀddviks vattenverk (LuleÄ kommun) har ultrafilter frÄn tvÄ olika leverantörer utvÀrderats. Denna rapport behandlar de 6 första mÄnaderna av anlÀggningarnas drift. De tvÄ leverantörerna Àr Zenon GmbH och Inge AG. Vid drift av anlÀggningarna har det största bekymret varit igensÀttningar (fouling) av membranen. IgensÀttningar mÄste kunna ÄtgÀrdas för att lÄngvarig drift av membranen ska vara möjligt.
Död ved i vatten - funktionella strukturer och dess pÄverkan pÄ öring (Salmo trutta, L.)
The background to this work was to see if there was a connection between large woody debris (LWD) and the presence of brown trout in our Swedish forest streams. Previous researches by Degerman et al. (2004) have shown that there is a strong correlation between the amount of dead wood and the presence of brown trout. The goal was then to find a way to restore, maintain and increase the trout habitats by constructing and adding manmade wooden structures that would mimic natural deadwood and its features in flowing water. The inspiration was partially taken from a water restoration program in the Klamath River of northern California, USA.
Analys av vÀrmesystem, förslag pÄ effektiviseringar för att vÀrma vatten/ballast för  modulÀra betongstationer
Denna rapport avhandlar möjligheterna att Ätervinna en del av den vÀrme som anvÀnds till att vÀrma upp ballast i ballastfickor i samband med betongtillverkning dÄ temperaturen utomhus Àr lÀgre Àn fem grader Celsius. Tre olika berÀkningsfall med skiljda typer av uppvÀrmning redovisas. Alla berÀkningar har gjorts vid en utomhustemperatur av 0 °C, för varierande utomhustemperaturer presenteras grafer i slutet av resultatkapitlet.Fall 1, dÀr ballasten vÀrms med befuktade rökgaser har en ingÄende berÀknad effekt av 506 kW, dÀr 67,5 kW gÄr att Ätervinna vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 13,4 %. Vidare visar berÀkningarna att den ingÄende temperaturen sjunker frÄn 300 °C till 162 °C just ovanför ballasten. Tiden för uppvÀrmning av materialet blir i detta fall 5 minuter.Fall 2, dÀr ballasten vÀrms med varm luft har en ingÄende berÀknad effekt av 10 kW, dÀr 7,6 kW gÄr att Ätervinna, vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 76,3 %.
PDM för ingenjörsbolag
Trots upprepade varningar om globala konsekvenser till följd av utslÀpp av vÀxthusgaser fortsÀtter dessa att öka i vÀrlden. Huvudsakligen kommer vÀxthusgasutslÀpp frÄn förbrÀnning av fossila brÀnslen, nÄgot som enbart i Europa Àr kÀllan till över hÀlften av all elproduktion. Att endast byta ut de fossila brÀnslena mot miljövÀnliga alternativ skulle ta lÄng tid, dÀrför ligger mycket fokus Àven pÄ energibesparingar. HushÄllens elanvÀndning Àr en viktig sektor dÀr mycket forskning utförts, hÀr ingÄr bland annat elanvÀndningen för diskmaskiner dÀr flertalet alternativa tekniker för minskad elanvÀndning tagits fram. Diskmaskiner med Ängtillförsel i fördiskstadiet Àr en sÄdan teknik som finns ute pÄ marknaden i dagslÀget.
Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader
Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar pÄ att utreda om tidigare tillÀggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, pÄ tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader pÄ Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulÀr besiktning, termografering, klimatmÀtning, materialtest, fuktkvotsmÀtning elektrisk, fuktkvotsmÀtning med metoden vÀgning-torkning-vÀgning, samt simulerade fuktdiffusionsberÀkningar. Efter att ha sammanvÀgt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör nÄgot hot för vÀggkonstruktionerna sÄ lÀnge de har en hög ÄnggenomslÀpplighet och har tÀtt ytskikt pÄ utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid berÀkningar av vÀggkonstruktionerna antas torka ut snabbt dÄ konstruktionen har lÄgt ÄnggenomgÄngsmotstÄnd. De skador som upptÀckts vid undersökningarna beror inte pÄ byggnadernas isolering.
Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö
En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.
Nydalasjön: kartlÀggning av tillrinningsomrÄde och
nÀrsaltsflöden
PÄ uppdrag av UmeÄ kommun genomför WSP SamhÀllsbyggnad i UmeÄ en inventering av vattendragen och nÀringstillförseln till Nydalasjön i UmeÄ. Projektets huvudsyfte Àr att fÄ fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltÀnkta projekt kring Nydalasjön och UmeÄregionen i stort. Detta examensarbete Àr en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella nÀrsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. MÄlet var att kartlÀgga Nydalasjöns tillrinningsomrÄde samt massflödena av nÀrsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillvÀxten i sjön.