Sök:

Sökresultat:

1193 Uppsatser om Vatten,vattenanläggningar - Sida 23 av 80

De Tre SmÄ Husen

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar

BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.

KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

Naturliga filtermaterial för reduktion av metaller i dagvatten

Förorenat dagvatten frÄn Stena Gotthards metallÄtervinningsanlÀggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehÄllande tvÄ olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv Àr en organisk jordart som frÀmst anvÀnds som brÀnsle och furubarksflis Àr en biprodukt frÄn skogsindustrin. BÄda filtermaterialen Àr relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten pÄ grund av sjÀlva materialet samt vattnets sammansÀttning. Resultatet frÄn den hÀr studien visar att av de tvÄ undersökta filtermaterialen sÄ har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink frÄn det specifika dag vattnet..

En orovÀckande framtid : En litteraturstudie om klimatförÀndringars pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer

Denna studie syftade till att undersöka klimatförÀndringens pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer, dessas betydelse som vattenresurser och vad det har för konsekvenser för mÀnniskorna som bor i dessas nÀrhet. GlaciÀrer tÀcker idag cirka 10 % av jordens landyta och finns pÄ alla vÀrldens kontinenter. Dessa glaciÀrer bildar smÀltvatten som sedan strömmar ut och blir till en viktig vattenkÀlla för mÀnniskor som bor i deras nÀrhet. BergsglaciÀrer stÄr idag inför stora klimatförÀndringar,av bÄde naturliga och antropogena orsaker som bl.a. beroende pÄ ökning av vÀxthusgaser i atmosfÀren.

KartlÀggning av kylsystemet vid Gestamp HardTech

De flesta av dagens tillverkningsföretag anvÀnder nÄgon typ av kylsystem i sin anlÀggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende pÄ vilken utrustning som anvÀnds och vilken temperatur som efterfrÄgas. NÀr kylproblem uppstÄr kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det Àven bero pÄ att anlÀggningen Àr felaktigt injusterad. Genom att justera in anlÀggningen korrekt kan förutom en bÀttre fungerande anlÀggning Àven minskade driftkostnader uppnÄs. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

PÄverkan pÄ biologisk mÄngfald i tillverkningsprocesser - metoder för uppskattning och vÀrdering

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

HÄllbarhet i svensk tomatproduktion : med utblick mot tomatproduktionen i NederlÀnderna och Spanien

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

RönneÄ : Ett waterfrontprojekt

Det finns en trend i stĂ€der att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om nĂ€rhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera stĂ€der har lyckats med detta. Det ska dock tillĂ€ggas att det Ă€ven uppstĂ„tt problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika stĂ€der erfarenhet av bĂ„de vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts pĂ„ en strĂ€cka av RönneĂ„ som flyter genom Ängelholm. Ån Ă€r i dagslĂ€get föremĂ„l för en förstudie med mĂ„l att ta fram en Ă„tgĂ€rdsplan för att höja vĂ€rdet, skapa underlag och förutsĂ€ttning för ett framtida RönneĂ„-projekt.

VattenkvalitetsmÀtningar och sedimentprovtagningar i LuleÄs innerfjÀrdar under vinterförhÄllanden

Den senaste stora nedisningen orsakar fortfarande problem i landet. Ett av de mest pÄtagliga Àr den landhöjning som uppstod nÀr trycket av den tjocka isen försvann. Denna landhöjning Àr orsaken till att LuleÄs innerfjÀrdar hÄller pÄ att grundas ut och försvinna. Problemen kring innerfjÀrdarnas tillstÄnd har varit kÀnda sedan början av nittiotalet och vattenkvalitetsmÀtningar har pÄgÄtt sedan dess. Denna undersökning Àr den enda som Àgt rum under vinterförhÄllanden och syftar till att ge en mer komplett bild av tillstÄndet i innerfjÀrdarna.

Inför införandet av den nya strandskyddslagen 2009 : En jÀmförande studie av Ätta kommuner i VÀrmlands och GÀvleborgs lÀn

Det har under senare Är blivit mer och mer populÀrt att bosÀtta sig i nÀrheten av vatten. FrÄn mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invÄnare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustomrÄden, det vill sÀga det omrÄde som ligger vid strandkanten och 5 km inÄt land. Detta ökar belastningen pÄ strandnÀra omrÄden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsÀttningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte Àr att sÀkerstÀlla mÀnniskors möjlighet att utnyttja allemansrÀtten, att skydda miljöerna i strandnÀra omrÄden samt att skydda vÀxter och djur i omrÄdena. NaturvÄrdsverket konstaterade i början pÄ 2000-talet brister i lagstiftningen.

BestÀmning av vattendelare i urban miljö : Metod för avgrÀnsning av avrinningsomrÄden i ArcGIS utgÄende frÄn dagvattensystemet

VÀxande stÀder leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hÄrdgjorda ytor och dÀrmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennÀtet anvÀnds ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvÀmningar. AvrinningsomrÄdets storlek Àr en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestÀmning av avrinningsomrÄden gjorts enbart utifrÄn topografin.

Mekanisk slamavvattning : vid Sibbhults avloppsreningsverk

Detta examensarbete behandlar slamhanteringen pĂ„ Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet gĂ„r till i dagslĂ€get och vilka förĂ€ndringar som kan göras för att förbĂ€ttra dessa processer.HĂ€r visas Ă€ven vilka eventuella vinster som kan fĂ„s med förĂ€ndringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med smĂ„ medel kan förtjockningen av slammet förĂ€ndras, Ă€ven om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats frĂ„n flera företag som tillhandahĂ„ller applikationer för slamavvattnare. Information har Ă€ven införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period pĂ„ SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

BerĂ€kning av massbalanser för metaller i vatten samt miljöriskbedömning av NerĂ„n vid Österbyverken i Östhammars kommun

Österbyverken is an industrial estate in Östhammars municipality in Uppland, Sweden. Many different activities have taken place on the estate the last 600 years. During the last 15 years both health and environmental studies have been made by different companies. At the most recent study a great increase of metals in NerĂ„n, a river that runs partly through and partly next to the estate, was identified with mass balances. The purpose of this thesis is to accomplish a deepened study about the reasons for the increase of metals in NerĂ„n.

Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar

En definition av fyllningsdamm Àr att det Àr en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion Àr att dÀmma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga sÀkerhetskrav stÀlls med hÀnsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge pÄ miljön, inverkan pÄ bebyggelse och anlÀggningar i nÀromrÄdet och lÀngs Àlvdalen. Som en del i dammsÀkerhetsÄtgÀrderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering Ätminstone ska nÄ upp till den lÀgsta nivÄ som anvisas i RIDAS.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->