Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av Vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var Vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av Vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll Vassleprotein.

Sportdrycker är i regel kolhydratbaserade i syfte att skapa goda förutsättningar för idrottslig prestation. De sportdrycker som vid detta arbete utvecklats innehåller substanser utöver kolhydrater som möjliggör en förbättrad prestation vid långtidsuthållighetsidrott relativt kolhydratsbaserade sportdrycker. Sportdryckerna skulle vara välsmakande och lätta att konsumera i stora volymer under arbete. Syftet var att utveckla en sportdryck, innehållande en protein-/aminosyra-källa, men då det mot bakgrund av aktuell forskning var oklart om helprotein, oligopeptider eller fria aminosyror var att föredra, utvecklades tre olika sportdrycker. Detta resulterade i följande tre sportdrycker: BCAA-sportdrycken, som innehåller 0.47 % grenade aminosyror (BCAA), Vassleprotein-sportdrycken, som innehåller 2 % Vassleprotein och Peptopro®-sportdrycken som innehåller 0,8 % hydrolyserat kasein (i form av oligopeptider).

Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen.

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, fett, protein och laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).