Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.Resultat & slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare..

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad.

The conception of exhaustion was first used in the end of 1960 and was then used in a psychological context directed towards the working life. Eventually was the conception devided into two main categories: mental and somatic symtoms. Today research of exhaustion is mainly aiming towards recovering and returning to working life.This work sets out to analyse the importance and effects of social networks such as family, friends and professional relations in helping people who suffer from exhaustion to recover. The study is based on interviews with eith people who have suffered from exhaustion but today are recovered. To my aid I have used tree different questions: What part have the social network of family and friends ment to the recovery? What part has the professional relationships with doctors, therapists and curators ment to the recovery? How have you changed your life in order to maintain balance?The interviews pointed out the importance of the social relationships as support, feedback and understanding that the process takes time.

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning.