SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila Varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila Varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har Varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har Varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes.

Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället.