Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvÀgledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vÀgledningssamtal.  Validering handlar om att hjÀlpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade pÄ ett formellt dokument, vilket kan benÀmnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen Àr genomförd genom att enkÀt har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvÀgledare över olika delar av Sverige. I denna enkÀt har de fÄtt möjlighet att ge sin syn pÄ valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkÀten visar pÄ ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i Àmnet bland studie- och yrkesvÀgledarna. I sin profession arbetar man med validering i vÀgledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.

Den hÀr rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign pÄ bachelor-nivÄ vid UmeÄ Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tÄgstationer. TÀnk dig in i scenariot att du Àr pÄ flygplatsen, ditt flyg Àr försenat, du har slut pÄ batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du Àr dÄlig pÄ att komma ihÄg telefonnummer. Du ska trÀffa den du Àlskar nÀr flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att anvÀnda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida anvÀndare samt tillmötesgÄtt önskemÄl frÄn min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vÄrterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den hÀr rapporten..

VÀxande stÀder leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hÄrdgjorda ytor och dÀrmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennÀtet anvÀnds ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvÀmningar. AvrinningsomrÄdets storlek Àr en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestÀmning av avrinningsomrÄden gjorts enbart utifrÄn topografin.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

En fallstudie i huruvida mÄngfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras pÄ att undersöka hur dagens kompositörer anvÀnder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning Àr att se om mÄngfald av funktioner i en modern synth pÄverkar musikskapandet, för att ge lÀsaren en tankestÀllare angÄende arbetsflödet i sitt musikskapande, sÄ att en effektivisering av processen kan tillÀmpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförstÄelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkÀtundersökning. Slutstsen jag kommit fram till Àr att en mÄngfald av funktioner pÄverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende pÄ genre och kompositörens erfarenhet av synthar..

I alla tider har man byggt modeller över saker som skall byggas för att pÄ sÄ sÀtt ÄskÄdliggöra det som skall skapas. Dessa modeller hjÀlper till att förstÄ och formulera problem och lösningar, hur sammanhangen Àr och vilka bestÄndsdelar som skall ingÄ. Beroende pÄ vilken typ av produkt som skall konstrueras, kommer olika modeller att fÄ olika betydelse. En utvecklare har ofta en inre bild, en mental modell, av vilken typ av system som skall utformas. Denna bild kan vara detaljerad eller bara en avlÀgsen idé.

Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstÄs, utifrÄn teorierna pluralismen och elitismen. Studien Àmnade finna svaret pÄ denna frÄga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det Àr i USA som Super PAC?s verkar.

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser..

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

VÀrlden blir allt mindre och fler mÀnniskors levnadsstandard runt om i vÀlden blir allt mer pÄtaglig.Samtidigt lever vi i vÀstvÀrlden i ett samhÀlle som strÀvar efter att bli individualistiskt. Vi i vÀst haraldrig tidigare varit sÄ medvetna, kritiska och utbildade som nu, vilket Àven borde betyda en ökadsympati för vÄra medmÀnniskor. Men forskare sÀger annat. VÄra handlingar bygger allt mer pÄ vadsom kommer att se bra ut i vÄra CV.Detta projekt försöker gestalta mÀnniskans behov av medmÀnniskor och hennes behov av attkÀnna sig behövd.Projektet producerade en artefakt i form av en golvlampa som ska förmedla projektets budskap.Projektet skiljer sig nÄgot frÄn en konventionell designprocess dÄ budskapet och berÀttelsen ÀrbestÀllaren. Processen bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt som har kommit att kallas konceptdesign..

Detta fördjupningsarbete ÄskÄdliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjÀnst. Ett av syftena var att ta reda pÄ innebörden i uttagningskraven och varför de Àr utformade som de Àr. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjÀnstgöra utomlands och i viss mÄn vad civilpolisarbetet innebÀr, samt vilka skillnaderna Àr jÀmfört med nationell polistjÀnst. Arbetet Àr en kvalitativ studie och information har inhÀmtats frÄn litteratur, Internet och muntliga kÀllor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrÀmjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger anvÀnder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser pÄ utevistelse i relation till barns vÀlbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie dÀr forskarna beskriver naturens inverkan pÄ vÄr hÀlsa samt nÄgra argument för utomhuspedagogik frÄn lÀroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som Àr aktiva bÄde i skolan och pÄ fritidsgÄrdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna kÀnner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gÀller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte Àr att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befÀsta kunskaper.

EfterfrÄgepriselasticitet Àr en vÀldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, frÀmst dÄ det gÀller prissÀttningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att pÄverka försÀljningen av produkten/tjÀnsten. De kan ocksÄ ta hjÀlp av efterfrÄgepriselasticiteten om deras mÄl Àr att vinna marknadsandelar och berÀkna hur mycket priset bör sÀnkas för att fÄ en viss antal nya kunder. Priselasticiteten pÄ efterfrÄgan av kollektivtrafiken kan ha mÄnga olika anvÀndningsomrÄden. Eftersom prissÀttningen av en sÄdan tjÀnst inte bara pÄverkar hur mÄnga personer kommer att anvÀnda sig av kollektivtrafiken utan att ocksÄ hur mÄnga bilar som kommer att finnas ut pÄ vÀgarna, Àr det en viktig faktor för en (nuförtiden vÀldigt efterstrÀvat) effektiv miljöpolitik.

Det finns mycket som tyder pÄ att svenska företag, speciellt nystartade inte söker de bidrag som finns tillgÀngliga, tvÄ bidragande orsaker hÀvdas vara, komplexiteten i ansökningsförfarandet och bristen pÄ information. Syftet med undersökningen Àr att se vilka investeringsbidrag och andra förmÄner som finns tillgÀngliga för smÄ samt medelstora företag och vem som beviljar dessa beroende pÄ verksamhet. För att fÄ svar pÄ detta genomförde vi flera intervjuer. En slutsats som vi kom fram till Àr att ansökningen av bidrag mÄste underlÀttas, bÄde administrativt och i det praktiska livet. Detta genom att reducera eventuella mellanhÀnder i processen frÄn ansökning till beviljning.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.