Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig Varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden.Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning.

Snabblån är en tilltagande kreditform på konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblån i Sverige ökar konstant. Överskuldsättning, vilket uppstår då konsumenter tecknar snabblån och brister i återbetalning, är i dagsläget ett stort problem på konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblån är delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebär att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblån. KSV ser till att snabblåneföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestämmelser, FI utövar en begränsad tillsyn över kreditgivare vid snabblån vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblåneföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer där oklarhet råder avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-Varningar hos företag som gått i konkurs.

Företaget Lawson använder sig utav ett användargränssnitt baserat på Java Swing till sin plattformLawson Grid för Java-applikationer. Detta användargränssnitt kallas Lawson Grid ManagementPages, och har ett antal problem som har identifierats. Bland annat så upplevs gränssnittet som svårtatt navigera, och att det upplevs även av användare som att det innehåller för mycket information.Genom att diskutera problemen med användare av gränssnittet och kravställare på företaget, så harett antal lösningar tagits fram och implementerats. Lösningarna är även baserade på litteratur sombeskriver bra standarder för design av användargränssnitt.Det nya användargränssnittet presenterar ett antal förslag på lösningar till dom problem som GridManagement Pages har. Ett stort koncept är färgkodning, där färg visar vilket tillstånd systemetbefinner sig i.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete, på 20 högskolepoäng, som har utförts på Scania CV AB, Tekniskt centrum, Södertälje. Examensarbetet behandlar Side Blind Spot Detection och har resulterat i ett prototypsystem som detekterar objekt i döda vinklarna på sidorna av en lastbil. Systemet är ett aktivt säkerhetssystem som syftar till att förhindra olyckor och ge ökad trafiksäkerhet på vägarna. Examensarbetet har varit tvådelat för att uppnå detta mål. Denna rapport behandlar främst val av sensorteknik för att upptäcka objekt i de döda vinklarna på sidan av en lastbil.

Varje år bildas upp emot 90 tropiska cykloner över de tropiska världshaven (Emanuel, 2013). Flera av dessa når landområden och kan orsaka förödande skador vilket gör cyklonerna till ett av världens mest fruktade väderfenomen. För att skydda oss - både direkt genom Varning och evakuering, och förebyggande genom exempelvis ändrade byggnormer i drabbade områden - krävs mer kunskap om hur, vart och när cyklonerna bildas. Bildningsprocessen av dessa stormar kräver att vissa faktorer uppfylls, exempelvis vattentemperatur över ca 26 °C, låg vindskjuvning och utlösande processer. Det är ett faktum att klimatet förändras och att jordens medeltemperatur ökar.

Syfte: Med detta arbete vill vi fylla de tomrum som finns beträffande vilka fastighetsmäklare som blir varnade samt varför Varningar till mäklare utdelas. Vi vill även att denna undersökning blir en grund för vidare forskning inom ämnet samt att arbetet ska fungera som en informationskälla för människor i fastighetsmäklarbranschen.Metod: Vi har genomfört en totalundersökning av de 137 beslut om Varningar och avregistreringar som Fastighetsmäklarnämnden avgjort mellan 2005-2007. Dessutom har vi förstärkt undersökningen med en telefon- och en e-mailintervju med en jurist respektive utbildningsansvarig verksamma på Fastighetsmäklarnämnden. Resultat & slutsats: Vilka blir varnade och på vilka underlag delas dessa Varningar ut? Det vi har kommit fram till är att den vanligaste grunden för Varningar oftast är knutna till olika fel som mäklaren utför vid kontraktsskrivningen.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-Varningar (GC-Varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-Varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-Varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-Varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.