Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn pÄ kopplingen mellan sprÄk- och matematikinlÀrningen. I studien visades Àven olika arbetssÀtt och metoder som de intervjuade lÀrarna i studien anvÀnde för att frÀmja sprÄk- och matematikinlÀrningen. För att fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ helt olika skolor i tvÄ mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssÀtt bör vara stommen i undervisningen om man vill frÀmja sprÄkets utveckling och matematikens utveckling. Att anvÀnda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara nÄgot som genomsyrade pedagogernas syn.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. LikasÄ har det undersökts om det finns nÄgot som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förstÄelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sÄgs ocksÄ som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgÄngspunkt.

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och mÀn i de gamla kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kÄkstÀder var uppbyggda. Detta Àr intressant pÄ grund av att bÄda kÄkstÀderna byggdes upp under en tidsperiod dÄ Norrbottens industrialisering började skjuta fart och dÄ samhÀllsplanering, arbets- och bostadsförhÄllanden torde ha varit ytterst bristfÀlliga. Dessutom vill jag se om det fanns nÄgon skillnad mellan kÄkstÀderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende pÄ byggnads- och levnadsförhÄllanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kÄkstÀderna i Malmberget och Kiruna, detta bÄde i hur kÄkstÀderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel pÄ en likhet Àr att folket i kÄkstÀderna levde i kÄkar som spikades ihop av spillvirke och material frÄn flÀsk- och dynamitlÄdor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Den 11 september 1973 avsattes den chilenska presidenten Salvador Allende under en militÀrkupp. Senare har det kommit till kÀnna att den amerikanska regeringen under lÄng tid varit inblandade i motarbetandet av Allende. Den amerikanska underÀttelsetjÀnsten CIA var den organisation som genomförde de olika hemliga operationerna som utgjorde en stor del av den amerikanska utrikespolitiken mot Chile. Vi har i detta arbete undersökt hur pass autonomt CIA kunnat agera i genomförandet av den amerikanska utrikespolitiken samt hur man skulle kunna förklara detta. Vi har kommit fram till att CIA:s autonomi har varierat över tid, men varit som mest pÄtaglig i samband med mordet pÄ den chilenska generalen Rene Schneider..

Syftet med arbetet Àr att undersöka och kartlÀgga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvÄrigheter en ökad be-greppsförstÄelse och dÀrmed bÀttre förutsÀttningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförstÄelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundlÀggande förutsÀttningar och arbetssÀtt/strategier som gynnar begreppsförstÄelsen hos elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville ocksÄ se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförstÄelsen hos elever i ma-tematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att om re-surser prioriteras sÄ att en elev i matematiksvÄrigheter fÄr arbeta sprÄkligt aktivt med varierat arbetssÀtt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsÀttningar att nÄ en ökad begreppsförstÄelse..

LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga sĂ€kerheten personer som arbetar i utlandet Ă„ arbetsgivarens vĂ€gnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anstĂ€llda kan göra för att öka sĂ€kerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder som verkar för en ökad sĂ€kerhet.Metod - Fem intervjuer med affĂ€rsresenĂ€rer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information frĂ„n tidigare studier till grund för de förslag pĂ„ sĂ€kerhetsrutiner som presenteras i texten.Slutsats - takt med att mĂ€nniskor följer med i samhĂ€llsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sĂ„rbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen sĂ€kerhet med hjĂ€lp av information via frĂ€mst elektroniska media, kommer sĂ€kerhetsfrĂ„gor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, dĂ„ viss sĂ€kerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Å andra sidan kommer de anstĂ€llda att ha ökade förvĂ€ntningar pĂ„ att arbetsgivaren ska kunna erbjuda sĂ€kra arbetsförhĂ„llanden nĂ€r de ombeds Ă„ka utomlands..

Ett flertal bÄde internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sÀmre pÄ matematik. Ett delomrÄde som ofta utpekas Àr geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ hur Àmnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lÀrare anvÀnder sig av nÀr de undervisar i geometri i de tidigare skolÄren. Empirin har hÀmtats frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer och frÄn studier av gamla lÀroplaner. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder en mÀngd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lÀrarna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt Àmnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhÄllande till lÀroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frÄgstÀllningen kunnat besvaras. LÀrarna som intervjuats i undersökningen har förhÄllningssÀttet att det Àr viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som Àr sÄ demokratiska som möjligt. FörhÄllningssÀttet till tematiskt Àmnesövergripande Àr att utgÄ ifrÄn barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lÀrande sÄ mÄste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline Àr en möjlig metod för att arbeta med vÀrdegrunden, barns socialiseringsprocess och varierat lÀrande.