Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsiktenär att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hurelever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjudain elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är attundersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan ochlärande främjas.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande.

Syftet med detta projekt är att utvärdera ModFix som verktyg och arbetsmetoden för att skaps fixturer med ModFix. ModFix är ett verktyg som är integrerad i Siemens simuleringsmiljön Process Simulate och används för att skapa modulära fixturer. Målsättningen med arbetsmetoden där fixturer skapas med ModFix är att ledtiden och mantimmarna för att skapa fixturer ska reduceras med 50 % i jämförelse med Volvo Cars nuvarande arbetsmetod där fixturer skapas med Catia V5.ModFix-verktyget består av tre funktioner. Dessa funktioner är; Configuration Administrator, Fixture Designer och Modular Fixture Mapping Report. Configuration Administrator är ModFix´s administrationsverktyg och används för att skapa de fixturbaser och fixturkonfigurationer som senare används för att skapa modulära fixturer med Fixture Designer.

Munvården är ofta ett eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats.

Syftet med denna rapport är att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillämpning i samband med polisiära förhörssituationer. Dessutom visa på hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spännande ämne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men även tidningsartiklar, en dokumentärfilm samt en intervju legat till grund för innehållet. Genom årens lopp har polisiära förhörsmetoder varierat till både utformning, kvalité och framgång. Våld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden användes för att framtvinga ett erkännande.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

 AbstraktReumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare.Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.