Den inredda buren Àr en kompromiss mellan frigÄende system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utstrÀckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige Àr nÀbbtrimning vanligt förekommande och dÀrmed Àven större gruppstorlekar. Det Àr av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillÀmpas pÄ den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jÀmfört olika artiklar för att utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek pÄ djurvÀlfÀrd och produktionsresultat. DjurvÀlfÀrd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrÄn de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och omrÄdet Àr komplext.

Groth, P, UtvÀrdering av verksamheten ?NÀtverket för hÀlsobefrÀmjande arbets-platser i SkÄne?. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap, 20 poÀng. Malmö Högsko-la: HÀlsa och samhÀlle, 2005. UtvÀrderingen Àr gjord pÄ uppdrag av Region SkÄne och Arbetslivsinstitutet Syd. Syftet Àr att undersöka om verksamheten följer den faststÀllda vÀrdegrundens in-riktningar och om de angivna mÄlen uppnÄtts, samt beskriva verksamhetens bief-fekter.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsĂ€mnet och dess breda innehĂ„ll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad pĂ„ intervjuer av mellanstadielĂ€rare om hur religionsĂ€mnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ skolans religionsundervisning. Detta mycket för att fĂ„ en helhetssyn pĂ„ saken och kunna knyta ihop pĂ„sen.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna undersökning har jag försökt att göra sĂ„ likartad den tidigare som möjligt för att fĂ„ en nĂ„got sĂ„ nĂ€r rĂ€ttvis jĂ€mförelse och bedömning. De intervjuade gĂ„r i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmĂ€ssigt, men genomsnittet Ă€r ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanstĂ€llt efter bĂ€sta förmĂ„ga, oftast ordagrant men Ă€ven sammanfattande beroende pĂ„ elevernas olika förmĂ„ga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fĂ„tt bekrĂ€ftelse pĂ„ att det Ă€r dĂ„ligt stĂ€llt med religionsundervisningen i dagens skola.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Studiens övergripande syfte   Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den   reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och   matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig   kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har   undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för   barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.

Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares och lÀrare i fritidshems syn pÄ utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var: Vad innebÀr utomhuspedagogik för lÀrare? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lÀrare att det finns med utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod dÀr Ätta lÀrare frÄn tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lÀrarna innebÀr att undervisningen flyttades ut frÄn klassrummet och anpassas efter den plats och miljö dÀr lÀrandet sker. LÀrarna uppfattade att alla ÀmnesomrÄden gÄr att bedriva utomhus samt att lÀrandet som sker Àr mer praktiskt och sinnligt jÀmfört med lÀrandet som sker i klassrummet.

Denna studie utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och syftet med studien Àr att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan frÀmja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmÀnhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier Àven kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som anvÀndes i studien var enkÀt och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom Àmnet biologi i en Ärskurs 8. DÀrefter besvarades en enkÀt av ca. 60 elever frÄn seminarieromgÄngen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera om Kosovo har de ekonomiska och sociala förutsÀttningrna för att skapa en grogrund för ett demokratiskt styre. Som grund för uppsatsens teoretiska del ligger demokratiteoretikerna Robert D. Putnam och Robert A. Dahl tankar kring vad som krÀvs för att kunna skapa en vÀl fungerande demokrati. Maktstrukturen i Kosovo har varierat över tiden.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.

VĂ€gledning syftar vanligen till att fĂ„ ut mĂ€nniskor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vĂ€gledningsinsatser vĂ€nder sig dĂ€rför till personer upp till 64 Ă„r, vilket innebĂ€r att pensionĂ€rer idag stĂ„r helt utan vĂ€gledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förĂ€ndring som övergĂ„ngen mellan arbets- och pensionĂ€rsliv innebĂ€r för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt pĂ„ vilket sĂ€tt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod, bestĂ„ende av intervjuer med personer i Ă„ldrarna 66 till 85 Ă„r. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen Ă€r komplex, med kĂ€nslor av sĂ„vĂ€l frihet som identitetsförlust.

The metal mining history goes thousands of years back. The downside of the mining industry is the large amount of tailings created during the mining operations. Drainage and leaching of heavy metals from these tailings may cause major environmental problems including acid mine drainage and leaching of heavy metals. This study examines a pond located near an old mining site, where part of the old mining facility has been recently (1990) restored. The objective was to assess eventual metal contamination from historical mining and the recently performed restoration using a sediment core as a natural archive of historical metal inputs to the pond.

?Repetition Àr kunskapens moder ? en studie om hur tvÄ arbetslag pÄ olika skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningsmaterial i Är 1?, ett examensarbete skrivit av Josefine BÀckström och Elisabeth Meijer. Vi har redogjort för tidigare forskning som berör lÀrobokens auktoritet och vilken betydelse lÀrarens personliga och pedagogiska roll har för undervisning. Teorier frÄn Vygotskij lyfts i studien, att det Àr eleven sjÀlv som ska lÀra sig att lÀsa och skriva, men hon behöver inspiration, motivation och uppmuntran pÄ vÀgen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod genom insamling av intervjuer och observationer som har resulterat i en redogörelse för de material arbetslagen anvÀnder.