Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollÀrare har gÀllande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska fÄ samma möjlighet att ge sin egen Äsikt. Vi har stÀllt samma frÄgor till alla Ätta respondenter. För att fÄ ta del av deras olika erfarenheter kring vÄrt Àmne sÄ har följdfrÄgorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjÀlp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmÀrksammat en brist pÄ kunskap, resurser och hjÀlpmedel nÀr det kommer till att hantera barn i krissituationer pÄ dessa Ätta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock Àven bidragit till en hel del lÀrorika fall och insynsvinklar pÄ hur det kan se ut i deras verksamheter nÀr dem arbetar med de olika situationerna.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

Den svenska Försvarsmakten Àr en myndighet med en annorlunda vardag för de anstÀllda. Att arbeta som soldat inom försvaret Àr ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anstÀllda, genom att vÀxla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen Àr Àven annorlunda utifrÄn de arbetsklÀder som anvÀnds, uniformer. Denna studie Àr gjord med utgÄngspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker nÀr en soldat vÀxlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, pÄ soldat- och gruppchefsnivÄ.

MÀnniskor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebÀr och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har lÀnge varit ett mÄtt pÄ livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hÀnsyn till mÀnskliga vÀrden. I och med en förbÀttrad levnadsstandard har samhÀllet blivit mer individualistiskt som innebÀr stora valmöjligheter för individen att bestÀmma hur den vill leva sitt liv. Detta vÀckte vÄrt intresse att studera vad mÀnniskor i vÄr tid vÀrderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur mÀnniskor i dagens samhÀlle uppfattar fenomenet livskvalitet.

Reumatoid artrit Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar mÄngaomrÄden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemÀstra sjukdomen anvÀnds olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger pÄ en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen krÀver att individen anpassar sig inom livets allaomrÄden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpÄverkas och anpassas för att individen ska kunna Ätertakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

I utemiljö finns det mÀngder av tillfÀllen att utöva matematik pÄ ett varierat och lekfullt sÀtt. Dessutom lÀmpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, nÄgot som Àr viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförstÄelse. Studiens syfte Àr att synliggöra hur nÄgra pedagoger pÄ förskola anvÀnder utomhusmiljö för att utveckla barnen förstÄelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklÀrande i förskola, utveckling och lÀrande, lek och lÀrande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes tvÄ kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna Àr överens om att det i utemiljö finns mÄnga möjligheter som stimulerar barns matematiska lÀrande. Det har ocksÄ visat sig att pedagogerna anser att matematiklÀrande Àr nÄgot som kommer omedvetet och den ingÄr i alla vardagssituationer.

I dagens samhÀlle rÄder en hög sjukfrÄnvaro pÄ kvinnodominerande arbetsplatser dÀr Àldreomsorgsverksamheter beskrivs som sÀrskilt utsatta. För att förebygga sjukfrÄnvaro kan hÀlsofrÀmjande insatser vara av betydelse för att frÀmja personals fysiska och psykiska hÀlsa. I en Àldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hÀlsofrÀmjande arbete genomförts i form av ett friskvÄrdsprojekt för att minska en hög sjukfrÄnvaro. Insatser genomfördes med fokus pÄ att lyfta betydelsen av fysisk trÀning samt en hÀlsosam kosthÄllning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvÄrdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen pÄ denna Àldreomsorgsenhet.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samverkansformer. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför vilka former som frÀmjar samverkan samt vilka eventuella hinder som finns. För att kunna ta del av lÀrarnas uppfattningar har vi gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av styrdokument och relevant litteratur samt fördjupas utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta sjÀlvförtroende och Àr osÀkra pÄ sin kompetens dÄ de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har dÀrför pÄ senare tid vÀckts pÄ mÄnga hÄll. PÄ dessa avdelningar fÄr studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förstÄelsen för teamarbete. AKVA-U pÄ Universitetssjukhuset MAS Àr en sÄdan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik pÄ AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till lÀsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förÀndrad motivation till lÀsning, skillnader mellan flickors och pojkars lÀsning och om elevers syn pÄ litteratur förÀndras. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning i en Ärskurs fyra till fem under en femveckors- period i LuleÄ Kommun, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever medverkade i vÄr undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. VÄrt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till lÀsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika lÀsvanor, visade att de lÀser böcker i olika genrer, vilket inte stÀmmer överens med det vi kommit fram till i vÄr undersökning.

Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.

I ett alltmer varierat samhÀlle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhÀllsnivÄer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jÀmstÀlldhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mÄngfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesÀttning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svÄrigheter de upplevde med mÄngfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av Ätta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det pÄverkar alla medlemmar i ett hushÄll att anvÀnda sig av en fÀrdig middagslösning dÀr recept och ingredienser till veckans mÄltider bestÀlls pÄ Internet och levereras hem. FÀrdiga middagslösningar Àr en relativt ny typ av tjÀnst som vÀxt mycket under de senaste Ären. De fÀrdiga middagslösningarna har sitt ursprung i att mÄnga upplever att de inte hinner planera och handla sina mÄltider sjÀlva. Studien har en deskriptiv design och en kvalitativ metod har anvÀnts. Ett hushÄll bestÄende av en man, en kvinna och deras tvÄ barn har intervjuats gemensamt i sitt hem.

Dagens Àldreomsorg Àr inne i ett spÀnnande skede med privatisering och förÀndringsarbete av den traditionella Àldreomsorgen. I detta arbete görs en kort Äterblick bakÄt i tiden med bland annat FattigvÄrdsförordningen 1871, FattigvÄrdslag1918, Lagen om socialhjÀlp1956 och socialtjÀnstlagen (SoL) 1982 dÀr vi ser att det har det hÀnt mycket inom Àldreomsorgen genom Ären. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida Àldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmÀssiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen Àldre och Àldreomsorg samt att det görs en analys utifrÄn Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivÄer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida Àldreomsorgen.