Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Sammanfattning Mål Litteraturstudien har som syfte att undersöka om diabetes anses kunna vara en kontraindikation för implantatbehandling, dels på kort och lång sikt. Alla typer av diabetes (typ 1 & typ 2) inkluderas i studien samt alla typer av implantat. Material och metod En sökning i databasen PubMed gjordes 18 April 2012 på bestämda MeSH termer. Sökningen resulterade i 186 artiklar. Artiklarna granskades på titel, abstract och fulltextnivå och dubbletter sorterades bort.

Under vår tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förändringsprocess på en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmärksammade vi förändringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lärarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktär. Studiens syfte var att förstå vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus på de kritiska aspekter som kan uppstå i en sådan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod där vi använde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena. Analysarbetet präglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vår förförståelse som inom hermeneutiken ses som grundläggande. Resultatet visar på hur flera olika faktorer inverkar på, och samverkar i, förändringsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är: Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat?Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen?Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer påverkar förskolebarn i mötet med sagan. Främst uppmärksammas hur förskolebarn reagerat på varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fånga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om ämnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes på en förskola där samtliga barn observerades under de aktuella tillfällena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfällen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades även vid andra tillfällen när de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andraspråk utifrån skolorganisation, undervisningsformer och ämnets gagn för elevers lärande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta undervisande svenska som andraspråkslärare.Resultaten visar att lärare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för ämnet har en större möjlighet att höja ämnets status bland kollegor, föräldrar och elever..

Vårt syfte med vår uppsats är att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tänkas finnas för att lärare ska kunna variera arbetssätten i läs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi samlat in vår empiri genom att intervjua lärare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen är det variationen av lärarnas uppfattningar som vi fokuserar på. Resultatet visar att lärarna behöver rätt förutsättningar för att kunna variera arbetssätten i sin läs- och skrivundervisning i den utsträckning som de önskar. Bland annat så visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssätt, även uppfattningar om storleken på elevgruppen framkom.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser på fysikämnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi använde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter där respondenterna var andra- och tredjeårs gymnasieelever på ett NV-program. Eftersom motivation är ett mångtydigt begrepp, har vi utformat enkätfrågorna så att dessa anknyter till begreppet motivation utifrån den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett ämne på gymnasiet, och utifrån vårt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjälp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende..

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning.Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp.Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade. .

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.