Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en förståelse för hur konsumenter uppfattar samt värderar LMV jämfört med EMV. Vår undersökning kommer att mynna ut i en konsumentbaserad varumärkeskapitalmodell som är anpassad för livsmedelsbranschen. Vi har använt oss av kvalitativa konsumentintervjuer för att uppnå vårt syfte. Empirin som insamlats från djupintervjuer har analyserats och tolkats med hjälp av teorin. Baserat på slutsatserna vi dragit från intervjuerna har vi konstruerat en varumärkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrån ett konsument perspektiv.

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola.Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.

Av de som årligen insjuknar i stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola. Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon.Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum.

I samma takt som ridskolor rekryterar hästar måste de också avveckla hästar på grund av att hästarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som är rätt att göra med hästen när den pensioneras kan vara svårt och det finns väldigt lite fakta om avveckling. Många faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda på hur ridskolor handlar och tänker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv när man ska pensionera ridskolehästen. Det har även undersökts vad ridskolorna har för syn och värdering på hästar, elever och samhälle eftersom det kan tänkas påverka deras moraliska och etiska värdering vid pension av ridskolehästar.I studien har kvalitativ metod använts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som är anslutna till Svenska ridsportförbundet.

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestånd där röjning inte utförts ökat. Dessa bestånd är åldersmässigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning är de mycket stamtäta och dimensionerna är klena vilket gör att valet av skötselåtgärd inte är självklart. De senaste åren har intresset för uttag av biomassa även i unga skogar ökat. Under våren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt där syftet var att testa en gallringsmetod med flerträdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (träddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.