De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren.

Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program. Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna..

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Bakgrund: Njurarna har en mängd livsviktiga funktioner såsom bl.a. reglering av kroppsvätskornas sammansättning, styrning av elektrolytbalansen och bildning av röda blodkroppar. Hemodialys är en behandling där kroppen renas från slaggprodukter och överflödig vätska tas bort. Sjukdomen kräver även diet- och vätskerestriktioner. Behandlingen är både tidskrävande och påfrestande för kroppen vilket leder till att patientens hela livssituation påverkas.Syfte: Syftet var att beskriva hemodialyspatienters upplevelse av sin livssituation.Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att patienternas livssituation påverkades.

Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs.

I detta arbete undersöks fem lärares uppfattningar om åldersintegrerad undervisning vad gäller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar ställs i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts är organisationen kring arbetssättet, inlärning, socialutveckling, elever med inlärningssvårigheter samt lärarnas arbets situation. Undersökningen är genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om åldersintergreringen varierar mycket beroende på hur skolorna organiserar arbetssättet.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Under vår lärarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev därför att ta reda på om lärare i skolår 6 använder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i så fall hur. Vår definition av matematiksamtal är att det ska vara en dialog, dels mellan lärare och elever, dels elever emellan och att båda parter får göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser även att fokus ligger på att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rätta svaret på en uppgift. Eleverna ska inte vara rädda för att säga hur de har tänkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

SammanfattningDenna studie innefattar hur lärare i idrott och hälsa väljer att arbeta kring arbetsområdet hälsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de känner någon svårighet i det. Uppsatsen belyser även vad lärosätena ger för verktyg till idrott- och hälsalärarna att undervisa i hälsa . Metoden jag använt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hälsalärare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika årgångar. Idrottslärare mot yngre åldrar beskriver att det sker enstaka hälsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar på rörelse.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 ? Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet.