Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en.

Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper.

Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie som utförts i årskurs fyra.

Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är: Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan även här i Sverige. En försämrad kosthållning samt en ökad fysisk inaktivitet är två centrala orsaker till detta växande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn är överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling är mycket viktigt för barns hälsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och näringsriktig skolmåltid innehållande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv åtgärd för att förbättra barns kosthållning.

Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat.

Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle säga? resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar.

Bakgrund: En hälsosam och varierad kost är viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostråd som är specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gällande intag av energi och näringsämnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av järn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravårdcentraler, dessa är center för kvinnor som planerar en graviditet eller är gravida.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet.

Vi har skrivit detta arbete med syftet att ta reda på vilka attityder några lärare och elever har till olika typer av mediala texter. Metoden vi valde att använda oss av var intervjuer. De intervjuade var dels åtta elever i årskurs 4-6 och dels tre lärare som undervisade i samtliga av dessa årskurser Vi kom fram till att böcker är den medieform som används mest i undervisningen men att även andra medier, speciellt film, tycks vara någonting som lärare och elever vill ha mer av i undervisningen. Dessa medier har, under undersökningens gång, visat sig användas på olika sätt och med olika syften, till exempel brukar film användas när ett nytt tema introducerades. Intervjuerna visade att samtliga informanter uppskattar en varierad medieanvändning och anser att det på olika sätt gynnar inlärningen. De slutsatser vi kunnat dra efter att ha analyserat det inspelade intervjumaterialet är att olika typer av mediala texter förvisso värderas högt av både lärare och elever, men användningen av dessa speglar inte alltid dessa värderingar.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning.