Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda på hur dessa väljer att undervisa i historieämnet för elever i grundskolans tidigare år. Jag reflekterar även kring pedagogernas historiemedvetande med hänsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mål som skall uppnås med undervisningen måste vara tydliga för eleverna. Det är främst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, därtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahåller en viktig roll.

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Undersökningens syfte är att studera video som inslag på matematiklektioner genom att titta på elevers kunskapsutveckling, åsikter och lärares åsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har även gjorts en elevenkät och lärarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjälpte något märkbart. Lärarna ansåg det vara svårt att få in video i matematiken eftersom det går så fort. Slutsatsen är att video kan användas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersättning till annan undervisning..

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna.

 Examensarbete påavancerad nivå15 högskolepoäng Sammanfattning---------------------------------------------------------------------------------------------------------Författare: Shinda Miro                                                                                      År: 2010Titel: Språkutvecklande andraspråksundervisning                                      Antal sidor: 25-med ämnesintegrerat arbetsätt---------------------------------------------------------------------------------------------------------Studiens syfte var att undersöka lärarnas förhållningssätt till ämnesintegrerad undervisning samt hur de ansåg att detta arbetsätt bidrar till att andraspråkselever uppnår målen i undervisningen, sedan jämfördes traditionell språkundervisning och ämnesintegrerad undervisning och där var syftet att undersöka vilket av dessa arbetsätt mest bidrar till fackspråkutveckling. Den metod som användes i denna studie var en kvalitativ metod som bestod av sex djupintervjuer med sex olika lärarna i svenska som andraspråk. Fyra av dessa lärare undervisade ämnesintegrerat medan två av dem undervisade traditionellt. Resultatet av denna studie visade att lärare som undervisar ämnesintegrerat låter eleverna vara delaktiga i undervisningen, där andraspråkseleverna får aktivt använda språket tillför att diskutera ämnesundervisningen och därmed utveckla sina tankar kring det. Detta medan elevdelaktigheten i traditionell språkundervisning är begränsad och där kontrolleras språkanvändningen främst av lärarna.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

In the nineties, policy makers highlighted the importance of creativity in education in order to nurture entrepreneurs in our society, thus the purpose of this study is to investigate high school students´ experience of creativity in psychology classes. The results are based on qualitative data from four semi-structured interviews with Swedish high school students who study psychology. The conclusions are that the respondents perceive psychology as a very creative school subject in which they can give personal experience as examples, they can give alternative explanations and solutions to problems, and that there are no right or wrong answers which means that they feel encouraged to self-reflect. The teacher is important as the respondents experience her as open, tolerant, and moreover, that she varies the classes, which contributes to a good classroom climate. The respondents also experience a certain degree of freedom when they feel involved and are allowed to influence their education.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

The objective of this study was to study the agreement between two methods of indirect bloodpressure measurement in dogs and cats and to establish the within-method variation for the methods. The utility and practicality in the clinical setting were also evaluated for the both methods. The techniques evaluated were the oscillometric method and the Doppler ultrasonographic method. Thirtytwo dogs and 26 cats were used in the study and seven dogs and five cats out of these animals had diseases that may effect the bloodpressure. Bloodpressure was measured in both anesthetized and in conscious animals.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gäller barnens lärandemiljö, i termer av: * Lust att lära * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lärandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika åldrar (6-12 år) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förändringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvärdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt föräldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade på att totalintegreringen givit positiva effekter på barnens lärandemiljö vad avser lust att lära, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.