Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå.Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande..

Ett examensarbete bestående av utformningen av en låg- och mellanstadieskola på en tomt i Arninge, Täby. Projektet är realistiskt, här skall det byggas en skola och jag har utgått från det program jag har fått av Täby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrån de behov som skapats av den moderna pedagogiken men också med utgångspunkt från mina egna minnen och känslor kring de första skolåren. Skolan är indelad i olika avdelningar som kan sättas samman två och två, vilket är anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som används av alla elever i skolan finns separat, av samma skäl.

SammanfattningForshaga kommun anställde år 2004 en hälsoutvecklare. Uppsatsen syftar till att redovisa i vilken utsträckning anställda nyttjar de hälofrämjande insatser som kommunen erbjuder, visa upplevelsen de anställda har av insatserna samt om det finns andra önskemål gällande friskvårdssatsningar. Vi har använt kvantitativ metod där vi skickat ut enkäter till ett slumpmässigt urval. Enkäten skickades ut till 220 anställda och 111 enkäter återkom och behandlades. Vi har begränsat oss till att utvärdera komplementära behandlingsmetoder, fysiska aktivitetssatsningar, hälsokontroller och hälsoprofilsbedömningar.  Vi ser också på informationsspridning och medvetenhet av de hälsoinsatser som erbjuds.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Osäkra anställningsformer som timanställningar har under de senaste åren ökat i Sverige. Personer med sådana anställningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jämförelse med tillsvidareanställda. Timanställda har ofta begränsat inflytande över sitt arbete och små utvecklingsmöjligheter. En anställningsform som timanställning har även stor inverkat på privatlivet, både vad gäller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanställda på ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssätt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som påverkade Arbetstillfredsställelse var: Förmåner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel på arbetsplatsen.De kategorier som påverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet påverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan på hälsan, Höga förväntningar men dålig feedback och Sociala relationer..

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Ribs from sheep, goat and pig are rarely assessed  to species due to the fact that they are very similar in their morphology and size. The ribs are instead considered unidentifiable although it is possible to see what kind of bone it is. If these ribs would be identified to species not only would species assessment degree of archaeological source material   increase, the relationship between meat-rich and meat poor regions would change.To find out whether there are morphologically measurable differences between sheep, goat and pig ribs, three measurement points on each rib has been defined and measured. At each measurement point two measurements were measured, one medial-lateral measurement and one cranial-caudal measurement. The ratio between the medial- lateral measurement and the cranial-caudal measurement was calculated for each point.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper.