Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

This thesis takes on a broader perspective of the modern age phenomenon we call spam. One of the aims of this thesis is to present and to compare the variety of methods used in the day-to-day fight against spam, as far they have evolved today, but also to present and discuss some alternative methods for suggested future use. The properties of a common e-mail spam are analyzed to show how the components that make up the structure in an e-mail can be used to classify spam. Furthermore I explain the naïve Bayesian classification methods, the signature-based method, the commonly used rule-based method and the challenge and response method and discuss these. The widespread use of blacklists is also explained and a close new variant to blacklisting, Turntide is presented and discussed.

In this study the reliability of dominance profiles as a method of establishing a person's learning style was tested. Eight students at Malmö Academy of Music tried three different ways to learn a short melody at the piano. In this way, their preferred way of learning things (either visual, auditive or kinestetic) was established. Five of the students did best when they used a visual cue to learn a melody, and the remaining three did best when auditive cues were used. All but one of the students had the worst result in the kinestetic trial.

Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants? experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vårdar närstående i hemmet. Då anhöriga intar en ny roll, som vårdare, blir deras livsvärld förändrad. Att vara anhörigvårdare, oberoende av vilken sjukdom den närstående har, är ett område där forskningen än så länge är begränsad. Denna studie avser att öka förståelsen inom området hos sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vägledning utifrån anhörigas upplevelser . Syftet med studien är att belysa upplevelserna av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av sjukdom.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nära förestående död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsättning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att fråga sig varför och inte vilja lämna allt: att vara osäker, sårbar, rädd och frukta det okända: att befinna sig bortom all hjälp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion beträffande inställningen till önskan om dödshjälp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

Alzheimers sjukdom är den enskilt största demenssjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet är utdraget med långsam men kontinuerlig symtomförsämring. Den drabbade får bland annat allt sämre minne, svårare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvär med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen är nedbrytning av nervceller i olika delar av hjärnan.Den här litteraturstudiens syfte är att besvara frågeställningen ?Hur bra är våra läkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvänta oss av morgondagens?.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.

När patienter får diagnosen amyotrofisk lateralskleros (ALS) ställs hela tillvaron på sin spets. Då ALS är en kronisk sjukdom kommer döden närmare för varje dag. Hela sjukdomsförloppet innebär en förändrad livsvärd och ett outhärdligt lidande för patienten och dennes anhöriga. Fastställande av diagnos tar oftast lång tid och väntan är lång för patienten vilket kan resultera i kunskapssökande på annat håll. Vissa patienter har redan en misstanke om vilken sjukdom de drabbats av innan läkaren fastställt diagnosen.

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanligahos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har mångabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad.Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälpersjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hosmänniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgått en urvalsprocess och granskats.Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rädsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rädsla kopplad till samhället? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung.Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och dess konsekvenser kan göra att dagliga aktiviteter som bl.a. ätande påverkas. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller den drabbades näring, även om personen kan gå ner i vikt som en naturlig del av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsaspekter som kan förhindra viktnedgång hos äldre personer med AD. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där tio stycken vetenskapliga artiklar systematiskt analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar.