Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en självförvållad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever skuld och skamkänslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenhet av skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades åtta vetenskapliga artiklar för att få en kunskap om patienternas känslor kring sin sjukdom. Innehållsanalys användes med ett deduktivt förhållningssätt där data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvå huvudkategorier; skuld och skam var från början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivåer; individ, familj/omgivning och sjukvård.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bättre förståelse för vilka känslor som kan uppstå vid en ofta självförvållad sjukdom som KOL. Den visar också vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras känsla av värdighet och moral. .

This is a heuristic evaluation of Umeå university library?s Online Public Access Catalog (OPAC). It makes use of four of Nielsen?s ten heuristics, flexibility and efficiency to use, match between the system and real world, visibility of system status, and aesthetic and minimalist design. The evaluation was done by having 3 evaluators inspect the interface individually, as per Nielsen?s (1990) recommendation of 3-5 evaluators.

Hästinfluensa, orsakat av ekvint influensavirus (EIV) förekommer över hela världen och är en vanlig respiratorisk sjukdom hos häst. Nyligen upptäcktes att EIV passerat djurslagsbarriären och orsakat sjukdom hos hund, vilket har lett till utvecklingen av canine influensavirus (CIV). Detta har sannolikt skett via direkt överföring utan föregående mutation av viruset. Flera faktorer spelar in i processen men den viktigaste tycks vara att häst och hund uttrycker samma typ av ytreceptorer i luftvägsepitelet (SA?2,3Gal), vilket möjliggör för EIV att binda in till och infektera cellerna hos både häst och hund.

Bakgrund: Reumatoid artrit är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i Sverige. Sjukdomen påverkar individens liv och orsakar svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes där tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans tolkning. Resultat: Resultatets underlag är skrivet utifrån de tio kvalitativa artiklarna.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benämnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbättra livskvaliteten och i kombination med träning ge en förbättrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbättrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osäkerhet.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Att leva med astma innebär en rad begränsningar och förändringar i den enskilda människans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus på upplevelser av begränsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begränsad och i behov av hjälp: att hoppas på förbättring: att ha kontroll och självkänsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att människor med astma upplevde sig ha behov av hjälp och stöd samt att de kände trygghet när de hade kontroll över sin sjukdom.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson.

Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut.