Detta arbete är en magisteruppsats i Systemvetenskap med inriktning data och systemvetenskap, 10 poäng, vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen klargör vilka faktorer som avgör en användning eller icke-användning av Case-teknologin. Case-teknologin möjliggör ett ingenjörsmässigt närmande till mjukvaruproduktion och systemutveckling genom att tillföra nödvändig systematik, standardisering, automation och kvalitetssäkring. Ett stort antal undersökningar är gjorda genom årens lopp med syfte att förstå och förklara varför det som teoretiskt borde vara lösningen på problemet med undermåliga system inte tycks ha blivit detta. Resultatet av undersökningen tyder på att de Variabler som Prekumar och Potter kom fram till i sin forskningsmodell ? relativa fördelar, kostnad, komplexitet, kompabilitet, produkt förespråkare, stöd från ledningen och operativ expertkunskap har störst påverkan på användningsbenägenheten av Case-teknologi..

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika Variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet.

Denna uppsats undersöker konsumentbeteende vid köp av en sällanköpsvara, i detta fall en bil. Syftet är att undersöka om ett urval av bilföretaget X's konsumenter agerar enligt Schmidt och Spreng's teori om informationsinhämtning. Denna teoretiska modell redogör för olika Variabler som påverkar i vilken utsträckning konsumenter söker efter extern information. Undersökningen var av kvantitativ art med kvalitativa inslag, för att urskönja dels hur mycket information kunderna sökt, dvs. i hur många olika källor och dels vad deras personliga uppfattning var om de olika källorna.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av de privata skogsägarnas kontakter och informationsvägar med skogliga organisationer och tjänstemän. Dessutom indelades den undersökta gruppen i mindre grupper utifrån identifierbara Variabler för att undersöka om undergrupperna ser olika på kontakter och informationssätt med skogliga organisationer och tjänstemän. Det gjordes även en undersökning av några av Södras skogsinspektorers informations- och kontaktarbete. I slutändan var målet att se om inspektorerna motsvarade skogsägarnas preferenser gällande informations- och kontaktsätt. En enkätstudie per telefon med skogsägare och intervjuer med ett antal inspektorer på Södra, region Syd genomfördes. Enkäten innefattade slutligen 51 enskilda skogsägare av urvalet som var 120 stycken.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya Variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna Variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med denna uppsats är att studera ett tjänsteföretags implementering av CSR för att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar implementeringen av den. Vi har utgått från det interna företagsperspektivet för att på lämpligt sätt kunna besvara vår problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt med abduktiv ansats. Vi har utgått från traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, värden och värderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör även teorier som behandlar strategiska förändringsprocesser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 Variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har Variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande Variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta Variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga Variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..

Vårt syfte är att undersöka huruvida det är möjligt att identifiera Variabler som påverkar valet av kommunikationsmedia där kontexten utgörs av en affärsrelation. Vi strävar efter att i vår slutsats kunna presentera en viss vägledning i valet av kommunikationsmedia. I denna studie har ett kvalitativt angreppssätt använts. För att skapa en teoretisk förankring har vi behandlat relevant och aktuell litteratur bestående av i huvudsak vetenskapliga artiklar och böcker. Som metod för att besvara vårt syfte har vi även använt oss av intervjuer.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa Variabler har identifierats och analyserats.

Syftet med denna uppsats är att empiriskt testa Browns jämviktsmodell, genom att på regionalnivå i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar även för fler Variabler för regionala karaktäristika som i tidigare litteraturanvänds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjälp av poolad regression och upprepadetvärsnitt erhålls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den årsvisavariationen i resultatet är tydlig dels genom signifikansen hos de årsvisa intercepten iregressionen baserad på poolad data, men också på hur koefficienter varierar i de upprepadetvärsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jämviktsmodell varierar i hur väl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten ärden exogena chocken, finanskrisen, som nådde Sverige år 2008..

Kooperativa föreningar ägs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsätta deras produkter på ett lönsamt sätt. För att det ska fungera måste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hävdats att förtroende är den viktigaste tillgången i en kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har några lantbrukskooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba är en mejerikooperation som växt betydande se senaste åren och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 länder. Det finns en rad olika Variabler i en kooperativ förening som påverkar om medlemmarna känner sig nöjda och har förtroende till föreningen.