Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teckensprÄkiga elever fostras till samhÀllsmedborgare genom gymnasielÀrares talhandlingar och sprÄkbruk. Undersökningen fokuserar sÄledes pÄ demokrati samt medborgarskap och i förhÄllande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgÀnglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrÄn en diskursanalytisk teori- och metodlÀra. Diskursanalys innebÀr att forskaren analyserar hur sprÄket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lÀrarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhÀllsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjÀlp av citat frÄn det empiriska materialet och visar hur eleverna förvÀntas agera pÄ det ena eller andra sÀttet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Detta examensarbete Àr utfört vid brytarenheten i Ludvika, den del av ABB Power Technologies High Voltage Products som utvecklar, tillverkar och sÀljer högspÀnningsbrytare. Brytare Àr en av de ingÄende delarna i ett stÀllverk och har till uppgift att bryta respektive sluta spÀnningen i ett kraftnÀt. Eftersom brytarna placeras ute i samhÀllen och vid olycka skulle orsaka stora skador Àr det viktigt att arbeta med kvalitet. Detta sker genom att alla producerade brytares funktion sÀkerstÀlls med hjÀlp av en rutinprovning före leverans till kund. Syftet med examensarbetet Àr att genomföra ett förbÀttringsprojekt för att identifiera faktorer som pÄverkar brytarenhetens First Pass Yield, ett mÀtetal i rutinprovningen.

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

Bakgrund och problem: I samband med en tilltagande miljöförstöring har intresset förhÄllbarhetsarbete ökat. Detta har skapat press pÄ företagen att redovisa miljöpÄverkan ochutveckla hÄllbarhetsarbetet. TvÄ industrier som Àr kritiserade för sin omfattandemiljöförstöring Àr gruv- respektive modeindustrin vars pÄverkan drabbar sÄvÀl natur sommÀnniskor och djur. Hur den konstaterade miljöpÄverkan redovisas och eventuella skillnadermellan de tvÄ (helt) olika industrierna ligger till grund för den fortsatta studien.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att mer ingÄende undersöka redovisningen avmiljöindikatorer. Fokus riktas pÄ omfattning och skillnader samt utveckling över enfemÄrsperiod mellan företag verksamma inom den svenska gruv- respektive modeindustrinsom redovisar sitt hÄllbarhetsarbete utifrÄn Global Reporting Initiative (GRI).AvgrÀnsning: Studien Àr avgrÀnsad till att endast behandla den miljöpÄverkan de valdaföretagen har, ansvaret för de sociala och ekonomiska omrÄdena har sÄledes bortsetts.Metod: Studien omfattar en kvalitativ innehÄllsanalys av hÄllbarhetsredovisningar för Ären2009 till 2013 för sex utvalda företag, tre frÄn vardera industri.

Genom den rÄdande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som gÄr mot större och fÀrre produktionsanlÀggningar, blir medeltransportavstÄndet allt lÀngre. Detta ökar behovet av jÀrnvÀgstransporter av virke och förÀndrar dÀrmed de andelar som bil- och jÀrnvÀgstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare pÄverkan pÄ transportval Ästadkoms av varierande jÀrnvÀgsnÀt och industriplacering i förhÄllande till detta. Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlÀgga effekterna av systemkonfiguration och omvÀrldsfaktorer pÄ leveransprecision, lagernivÄer och ledtider i massavedsförsörjning. Metoden som anvÀndes var objektorienterad hÀndelsestyrd simulering i kombination med linjÀrprogrammering. Styrningslogiken som anvÀndes baserades pÄ systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemalÀggning av tÄg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. TvÄ system anvÀndes, baserade pÄ jÀrnvÀgens struktur för norra respektive södra Sverige.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

I Sverige drabbas cirka 10 % av alla patienter som vÄrdas inom sjukvÄrden av vÄrdrelaterade infektioner. För att minimera riskerna för bÄde patienter och personal lÀggs stor vikt vid vÄrdhygien, i syftet att minska förekomsten av smittoÀmnen. VÄrdhygien tros Àven vara en avgörande faktor för att begrÀnsa den globala spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.Syftet med studien var att undersöka om ett ytdesinfektionsmedel med kvardröjande effekt kunde leda till signifikant minskning av förekomsten av bakterier i en aktiv vÄrdmiljö jÀmfört med det rutinmÀssigt anvÀnda ytdesinfektionsmedlet. BÄda ytdesinfektionsmedlen var isopropanolbaserade. Prover togs frÄn 14 tagytor i enkelrum med sluss som stÀdats med respektive medel pÄ en vÄrdavdelning.

Detta Àr en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vÄrt lands historia som kÀnnetecknades av en stor omvandling vad gÀller mÀnniskors förutsÀttningar och livssituation. Sverige liksom övriga vÀstvÀrlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den vÀrld vi lever i pÄ ett radikalt sÀtt. Den omvandling av samhÀllet frÄn jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks stÀllde sÄvÀl mÀnniskor som stat pÄ prov. Hur vÀl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva sjÀlvstÀndigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jÀmför dess olika innebörder och dÀrefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belÀgga eller motsÀgaWardens originalitet..

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att visa pÄ skillnader i vÄrdens syn pÄ vad god vÄrd för en kvinna med missfall Àr, och vad kvinnan sjÀlv upplever att hon behöver. Syftet Àr Àven att belysa vilka förestÀllningar som finns om missfall, frÄn vÄrdens respektive kvinnans sida. FrÄgestÀllningar Vad finns det för förestÀllningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka förestÀllningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor frÄn tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat VÄrt resultat visar att barnmorskornas förestÀllningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet sÄ ocksÄ rutinerna som de har att förhÄlla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det kÀnslomÀssigt svÄra i det som kvinnorna gÄr igenom.

AnvÀndningsomrÄde pÄ recept ska underlÀtta sÀkerhetskontroll pÄ apotek och att informera patienten. Informationen kan ocksÄ tÀnkas leda till bÀttre följsamhet, nÄgot som Àr vÀsentligt, dÄ studier visat att endast hÀlften av patienterna Àr följsamma till lÀkarens ordination vid lÄngtidsmedicinering. Syfte: Avsikten med denna undersökning var att se hur stor andel av recepten pÄ neuroleptika som hade anvÀndningsomrÄde angivet i doseringstexten och om möjligt relatera denna andel till patientens kön och Älder samt preparatet. Material och metod: Uppgifter om alla recept som expedierades pÄ neuroleptika med ATC koden N05A under oktober mÄnad 2007 hÀmtades frÄn Apotekets transaktionsdatabas. Data som inhÀmtades var expeditionsdatum, patientens kön, födelseÄr, ATC-kod, varunamn, beredningsform, styrka, förpackningsstorlek och doseringstext.

Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.