Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Mitt syfte Ă€r att beskriva de öst- respektive vĂ€stjudiska invandrarnas vĂ€g till integration och tillhörighet i det svenska samhĂ€llet, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett stĂ€llningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta omrĂ„de, dĂ„ det material som finns nĂ€stan uteslutande har Ă„stadkommits genom studier av de judar som invandrade frĂ„n VĂ€steuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede frĂ„n Östeuropa knappt har Ă€gnats nĂ„gon forskning alls. Jag vill dĂ€rmed pĂ„visa de olikheter som dessa bĂ„da invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krĂ€vdes t.ex.

Syftet med studien Ă€r att söka ökad förstĂ„else om vad det Ă€r som pĂ„verkar ungdomars syn pĂ„ alkohol och narkotika och dĂ€rmed deras handlande genom att beskriva och analysera ungdomars berĂ€ttelser. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r; Hur beskriver ungdomarna sin instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna sina förĂ€ldrars instĂ€llning till alkohol respektive narkotika, Hur beskriver ungdomarna kommunikationen om alkohol och narkotika mellan dem och deras förĂ€ldrar samt, Hur beskriver ungdomarna att förĂ€ldrarna förmedlar regler och normer kring alkohol och narkotika. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och studien bygger pĂ„ empiriskt material frĂ„n elva intervjuer med högstadieungdomar i Öckerö kommun. Resultatet visar att ungdomar har en negativ instĂ€llning till narkotika men att instĂ€llningen till alkohol skiftar. MĂ„nga ungdomar menar att det Ă€r upp till var och en om man dricker alkohol eller inte och man talar om ett eget ansvar.

Denna studie har sin utgÄngspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som rÄder kring matematik bland elever hemmahörande i Ärskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmÀrksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa Ärskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever frÄn vardera Ärskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrÄn Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jÀmförelsen mellan de bÄda Ärskurserna.

Problemformulering: Vad Ă€r genomsyn och hur ser utvecklingen och tillĂ€mpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot anvĂ€ndningen av olika genomsynsresonemang? Är tillĂ€mpningen av genomsynsprincipen ett lĂ€mpligt sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sĂ€tt som framstĂ„r som mer passande och Ă€ndamĂ„lsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats Ă€r att redogöra för och diskutera vilka omstĂ€ndigheter som kan tĂ€nkas föranleda att genomsyn tillĂ€mpas i svensk skatterĂ€tt. Jag har Ă€ven för avsikt att resonera kring vilka skĂ€l som talar för respektive emot en tillĂ€mpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med icke önskvĂ€rd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna Ă€ndras vid tillĂ€mpningen av genomsyn om detta skulle framstĂ„ som motiverat. Avslutningsvis Ă€r min ambition att diskutera och ta stĂ€llning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rĂ€ttsgrundsatser.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet bestÄr av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mÀtta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefÀrg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvÄrdnad krÀvs att instrument, skalor och metoder Àr valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvÀrdering anser att RETTS saknar bÄde validitets- och reliabilitetsdata.Metod: TvÄ ESS frÄn instrumentet valdes.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

NATTARBETARES UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH LIVSKVALITET En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri Jenny Nilsson Nilsson, J Nattarbetares upplevelse av hĂ€lsa och livskvalitet. En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhĂ€lsovetenskap och omvĂ„rdnad, 2006. Samtidigt som andelen i arbetskraften som arbetar permanent natt eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagt till natten har ökat visar forskning att nattarbete pĂ„verkar hĂ€lsan negativt.