Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra affektprofiler som består av hög eller låg positiv affekt och hög eller låg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, låg affektiva och självförverkligande individer.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

Mitt projekt Wo lai zi ruidian (Svennebanan i Taiwan) handlar om att göra en kollektion mönster som beskriver min fem månader långa vistelse i Taiwan. Mönstren ska ge känslan av ett annat land där målet är att människor i Sverige ska kunna föra in element av, eller känslan av Taiwan i sitt hem. Mönstren appliceras på produkter som för tanken till ett vardagsliv i Taiwan; digitaltryckts bomullsvara uppsytt till sittpuffar och stickade filtar. Kollektionen består av sju olika mönster som tillsammans beskriver min upplevelse, energin och kaoset från vardagen i ett annat land. My project Wo lai zi ruidian (Svennebanan in Taiwan) is a collection of patterns that tell a story about the five months I spent living in Taiwan.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt Vardagsliv.   .

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes Vardagsliv.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

The phenomenona MMORPG-games ? a qualitative study on MMORPG-games effects on the players lifeThe aim of this study was to shed lights on what it is that makes some people play MMORPG-games, get a insight in how a gamers social network can look like and how the game can change the players everyday life. To acchieve this aim the authors carried out four individual interwievs with MMORPG-players. These interwieves was hermeneutic interpreted with the socialantropology networkstheory, roletheory, social identitytheory and the entirety was interpreted with the concept: ?the late modern society?.The conclusions that was found were that the games helps the players to handle their everyday life and has a condition for the players to produce relationships with other players.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat våld, men om man belyser hedersproblematiken utifrån ett annat perspektiv kan man öka förståelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstämmer med det västerländska samhället. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter från mellanöstern samt huruvida dessa aspekter påverkar eventuella frihetsbegränsningar i kvinnornas Vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer där de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berätta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig också påverka deras förhållningssätt till specifika regler och normer. Frihetsbegränsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jämförelse med svenska kvinnor. Det är dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig själva som förtryckta utan snarare som en medmänniska i en kultur som skiljer sig åt från andra kulturer..

Med hjälp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar på hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjälp av begreppet livsvärld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvärld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas Vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvärlden som den bild av verkligheten så som den uppträder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha träffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i Mälardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som återkommer i samtligas livsvärld. De fyra uppfödarna har haft varierande åsikter och berättelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmärksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berättelser är ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken är den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

Invandringen till Sverige är ett omdiskuterat och viktigt samhällsfenomen som ligger i tiden. Asylärenden går oss oftast omärkta förbi och de flesta svenskar har föga inblick i asylsökandes kamp om sin framtid. Vi tydliggör hur människor känner sig behandlade och bemötta under denna process. På grund av den snabbt ökade flyktingströmmen till Sverige, reagerar allmänheten mot invandring. För asylsökande blir processen en grym vardag som för med sig brutala former av mänsklig bortgallring.