Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet Vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess Vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett Vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett Vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet Vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin Vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

During the last 100-200 years people have change their way of living and the condition and need for survival is no longer depending on the agricultural work. The forestry has replaced the farming and a lot of the natural pastural have been lost. Wessmantorp in the north part of Skåne is an old place for forestry and farming where people have been living for several hundred years. Studies of selected parts of the everyday landscape, that earlier have been settlement with small crofter?s holding, show that the changes in the landscape mostly depends on the human factor and that a lot of the cultivable soil have been replaced with spruce. Some of the areas, which the earlier dwellings were placed, still contain some remains of old house foundations and stone fences and can regard as being of an historical value. The studies provide the reader with a short background, the place as it is today and the changes of the land use in Wessmantorp.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

I examensarbetets nio kapitel söker jag efter råd, erfarenheter och fallgropar för att kunna föreslå en arbetsprocess för förändringsarbete av miljonprogrammen där brukarnas engagemang och delaktighet optimeras. Arbetet består av tre övergripande delar varav den första utgörs av en teoretisk bakgrund och är uppdelad i tre kapitel. Det första kapitlet behandlar ämnet visioner kopplade till de upprustningar som miljonprogrammen står inför idag. Vid studerandet av olika visioner fick det mig att fundera över vilka förändringar som har gjorts tidigare. Följande kapitel handlar därför om de tidiga upprustningsförsök som gjordes samt en allmän introduktion till miljonprogrammen.

Detta examensarbete har haft som målsättning att med hjälp av akustisk design finna nya angreppssätt för landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. Utifrån ett övergripande syfte att öka kunskapen om skapandet av den goda utemiljön både hos författaren själv och inom fältet rumslig design har två huvudfrågeställningar formulerats: Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjälp av akustisk design för att gestalta med fokus på det som hörs snarare än det som syns? Hur påverkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbättra ett existerande, komplext landskap i staden? För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhämta befintlig kunskap inom ämnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, där teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk design introduceras. Även begreppen rekreativt Vardagslandskap respektive urbant trafikstråk utreds, då dessa utgör kontexten för fallstudien.