Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes Vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes Vardagskunskap har participatoriska metoder använts.

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad Vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en Vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande.Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk. .

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

SyfteSyftet med studien är att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig åt beroende på om:- man går på en grundskola som inte har något samarbete med särskolaneller- på en grundskola som arbetar med inkludering och samverkan med särskolan och även har klasskamrater som är inskrivna i särskolan.MetodStudien utgår från teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebär teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts Vardagskunskap som enar dem och vägleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever från två skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien användes vinjettmetoden.