Sök:

Sökresultat:

156 Uppsatser om Vardagligt sprćk - Sida 7 av 11

FlersprÄkighet & sprÄkutveckling under barnens första levnadsÄr

Examensarbetet FlersprĂ„kighet & sprĂ„kutveckling i barnens första levnadsĂ„r Ă€r skrivet av Rebecca StĂ„hl. Jag gĂ„r sjĂ€tte terminen pĂ„ förskollĂ€rarutbildningen pĂ„ Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna frĂ„n tvĂ„ olika förskolor i södra SkĂ„ne arbetar med barns flersprĂ„kighet och sprĂ„kutveckling utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet Ă€r att studera pedagogernas syn pĂ„ sprĂ„kets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgĂ„.

Ovisshet och vÀntan : Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hÀnsyn till tidpunkt, form och innehÄll. Anhöriga har behov av att fÄ information frÄn sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsstÀlls och att anhöriga lider i ovisshet och vÀntan. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats pÄ nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehÄll in i teman. Resultat: Anhöriga vill bli informerade pÄ vardagligt sprÄk, med fÄ medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnÀra. De vill inte behöva vÀnta pÄ att fÄ information, de vill fÄ den kontinuerligt och inte riskera att fÄ motsÀgelsefull information.

Palliativ vÄrd i hemmet -nÀrstÄendes upplevelser.

De blir allt mer vanligt att mÀnniskor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vÄrdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill Àven dö i hemmet. Palliativ vÄrd i hemmet blir aktuellt. Palliativ vÄrd Àr den lindrande och stödjande vÄrden vid en tidpunkt nÀr det inte lÀngre förvÀntas att bota den sjuke och mÄlet inte lÀngre Àr att förlÀnga livet. I mÄnga fall krÀvs det en nÀrstÄende som Àr delaktig i vÄrden i hemmet för att palliativ vÄrd i hemmet ska bli möjligt för den som Àr sjuk.

Marknadsföringen av Wallanders Ystad

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. VÄrt huvudsyfte Àr att ÄskÄdliggöra hur en litterÀr person kan pÄverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sÄdant. Vi kommer Àven att diskutera om karaktÀren Wallander kÀnns Àkta. VÄra frÄgestÀllningar Àr; - Hur har Wallander pÄverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - KÀnns Wallander Àkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplÄster för Ystad vÀljer inte kommunen att sÀtta honom i centrum för marknadsföringen.

M?nga b?ckar sm? - Om motst?ndets uttryck och betydelse inom svensk supporterkultur

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

?Dagboken Àr som en skatt, nÄgot att hÄlla taget i? IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att anvÀnda dagbok med fotografier inom intensivvÄrd

Vid en intensivvÄrdsavdelning (IVA) vÄrdas svÄrt sjuka patienter med risk för eller pÄgÄende svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvÄrds patienter Àr att de ofta har minnesluckor frÄn vÄrdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvÄrd Àr ett sÀtt att dokumentera för patienten den vÄrd som bedrivits och det som har hÀnt under deras vistelse pÄ IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vÄrden som bedrivs pÄ IVA Àr dagboken ett sÀtt för sjuksköterskan att skapa en vÄrdrelation med patienten och de nÀrstÄende och dÀrmed se patienten som en mÀnniska och inte ett objekt. Dagboken kan Àven anvÀndas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och nÀrstÄende.

RAPE, MEDIA & MEN A DISCOURSE ANALYSIS OF MYTHS IN WRITTEN MEDIA?S DEPICTION OF SEXUALLY ABUSED MEN.

MÀn som utsatts för sexuellt vÄld Àr ett Àmne som erhÄller lite uppmÀrksamhet bÄde inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framstÀllning av sexuellt vÄldsutsatta mÀn har sÄ vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primÀra syfte var att undersöka hur mÀn som utsatts för sexuellt vÄld framstÀlls i skriven media. Jag ville se huruvida media bekrÀftar eller förkastar de sociala myterna kring Àmnet. Vidare sÄ var mÄlet med studien att ytterligare belysa Àmnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förstÄelsen och kunskapen för Àmnet.

KostlÀra i gymnasieskolan idag : Hur ser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ kost i skolan

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Etik och moral - ett högaktuellt Àmne

Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga mÀnniskor agerar i för dem ovanliga situationer. I vardagligt tal anvÀnds ofta etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man anvÀnder begreppet moral nÀr man syftar pÄ grundlÀggande Äsikter ifrÄga om vad som Àr rÀtt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal dÀr man uttrycker vad man anser vara rÀtt eller fel i nÄgon viss frÄga.

En undersökning om smÄ barns och ungdomars Gudsbild

Abstract Uppsatsen Barn och ungdomars gudsbild Ă€r en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom Ă€mnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern pĂ„ barnen och ungdomarna i min undersökning Ă€r 6, 7 och 18 Ă„r gamla. Efter att ha lĂ€st olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  NĂ€r det gĂ€ller ungdomarnas gudsbild stĂ€llde jag 10 frĂ„gor i ett frĂ„geformulĂ€r, till 18-Ă„riga gymnasister i Ă„rskurs 3, angĂ„ende deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrĂ„gorna. DĂ€refter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har lĂ€st om och behandlat i min uppsats.

?Nu sitter du bara dÀr, och gör ingenting produktivt? - Rörande datorspelandes pÄverkan pÄ ungas omvÀrldsorientering och identitetsarbete.

De tolkningsramar som individen utgÄr ifrÄn i mötet med omvÀrlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsÀttning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonÄringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvÀndning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkÀtsunderlag. Med hjÀlp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. TonÄringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som krÀver strategiska förhÄllningssÀtt.

Hur konstrueras tanken om kÀrnÀmnen i grundskolan? En textanalys

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

?HÀr flyttas man hem till nÄgonstans man kanske inte vÀljer? : Tankar och erfarenheter kring att ge stöd till personer med psykisk funktionsnedsÀttning pÄ sÀrskild boende

Bakgrund: MÄnga personer med psykisk funktionsnedsÀttning har en upplevelse av lÄg livskvalitet. De har ocksÄ en sÀmre utgÄngspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hÀlsomÀssigt. Att beviljas insatsen sÀrskilt boende innebÀr att fÄ stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha bÄde kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkÀnnande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i sÀrskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes dÀr sammantaget tio personal deltog frÄn fem sÀrskilda boenden. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika omrÄden.

Interaktion och kommunikation i gymnasiets naturvetenskapliga undervisning ? Ett lektionsexempel

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

Valutariskhantering : En omotiverad kostnad eller ettvardagligt behov?

Syfte: VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur tvÄ stora företag i GÀvleborgslÀn, med betydande del av sin verksamhet pÄ export, hanterar de valutarisker som uppstÄr. Företagen som vi valt att granska Àr Sandvik och KorsnÀs som bÄda Àr tillverkande företag inom industrin.Vi kommer sedan att jÀmföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa tvÄ företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen Àmnar vi jÀmföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda Àmnet.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod nÀr vi insamlat data. Insamlingen har frÀmst skett via samtalsintervjuer pÄ respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med vÄra respondenter.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->