Sökresultat:
156 Uppsatser om Vardagligt sprćk - Sida 11 av 11
Hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund : Intervjuer om upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott och polisen
Det primÀra syftet med denna mindre offerstudie Àr att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet Àr Àven att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt fÄ en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mÄngfald. Centralt i studien Àr ocksÄ vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men Àven större grupper och gemenskaper. FrÄgestÀllningarna som kommer att undersökas Àr dÀrför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berÀttar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berÀttar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mÄngfald berÀttar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och dÀr syftet med intervjuerna var att lÄta dem berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.
AndrasprÄkselever och matematik - sprÄksvÄrigheter Àr bara halva sanningen : En studie i Äk 6-9
Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.
Miljökonsekvensbeskrivning över AGA:s gasfyllningsenhet i Enköping
Sedan i början av 1970-talet har AGA Gas AB fyllt specialgaser pÄ Lidingö men under 2005 kommer verksamheten att flyttas till Enköping. Specialgaser Àr högrena gaser och gasblandningar med höga krav pÄ blandningens noggrannhet. I Enköping kommer AGA:s specialgasfabrik utgöra en enhet tillsammans med AGA:s gasolfyllningsanlÀggning som funnits pÄ platsen sedan1992.Ingen av verksamheterna Àr idag tillstÄndspliktig enligt miljöbalken, men med en framtidaexpansion kan de tillsammans komma att överskrida de tillÄtna lagermÀngderna av farliga Àmnenenligt den sÄ kallade Sevesoförordningen (SFS 1999:382) DÀrför söks nu tillstÄnd för att i framtiden kunna utöka de lagrade kemikaliemÀngder inom verksamheten och denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en del av tillstÄndsansökan.MiljöpÄverkan till följd av verksamheten utgörs frÀmst av utslÀpp till luft. Dessa kommer frÄn gasfyllningen, frÄn de transporter som verksamheten ger upphov till och frÄn den elproduktionsom krÀvs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För att miljöpÄverkan frÄn utslÀppen till luft ska göras överskÄdligare har utslÀppen sorterats i miljöeffektskategorier.
UppsÄtets nedre grÀns : Ett slagfÀlt för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrÀtten
Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.
StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet
Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.
Uppsats fĂŒr Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik
Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.